-Det är inte meningen att skolorna ska bedöma elevernas beteende. Det är kunskaper och förmågor som ska stå i fokus, säger Sandra Mardones Larsson, undervisningsråd vid Skolverket, till Svenska Dagbladet.

Lärarna osäkra

Skolverkets rapport lämnades till regeringen på måndagen. Där framgår att lärarna är osäkra på hur eleverna ska bedömas. Man ger också betyg, G, VG och MVG, i högre grad än vad som var meningen.

Skolverket anser bland annat att reformen genomfördes för snabbt vilket gjort att information och material nått skolorna för sent.

Omdömena har delats ut sedan hösten 2008 efter ett beslut av den borgerliga regeringen. Omdömena är obligatoriska men kan se olika ut på olika skolor.

Enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén ser man nu resultatet av att de skriftliga omdömena infördes för fort.

-Ett väldigt stort antal lärare skulle på mycket kort tid införa något så viktigt som ett skriftligt omdöme för eleverna.

Informationen blir därför förenklad och inte det som var syftet, ”en tidig signal både till skolan och föräldrarna om vilka insatser som behöver sättas in”.

Systemet har utvecklats till lokala betygssystem, anser hon.

-Det har kunnat bli en bokstav på vissa ställen, en siffra på ett annat och en glad gubbe på ett tredje.

Sirén anser att det nu ytterst är regeringens uppgift att ta fram de nationella enhetliga riktlinjer som hon anser krävs.

”Barn ska inte kunna underkännas”

-Det var det här vi varnade för. Detta parallella betygssystem som man har infört måste rivas upp. Skolan är ingen kaserngård där agnarna ska sållas från vetet. Små barn ska inte kunna underkännas, säger Socialdemokraternas skolpolitiska taleskvinna Marie Granlund.

Hon understryker dock att skriftlig information till föräldrar är ”kanon”, bara det finns centrala riktlinjer och den inte är betygsliknande.

-Nu är det bara hafs och slafs. Det har genomförts på kort tid, skolorna vet inte hur det ska fungera och det blir väldigt mycket godtycke.

”Riktlinjer saknas”

Även Miljöpartiet är kritiskt till att omdömena i grundskolan blivit alltför betygsliknande och att det saknas riktlinjer.

Partiet kräver nu av utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Skolverket att nationella kriterier tas fram. Annars lämnas ”lärarna och barnen i sticket”, skriver MP:s skolpolitiske talesman Mats Pertoft i ett pressmeddelande.

Nationella riktlinjer efterlyses också av Lärarförbundet.

”Delar inte Skolverkets uppfattning”

Utbildningsminister Jan Björklund säger till TT att Skolverkets rapport visar hur lyckat systemet blivit.

-Jag konstaterar att 90 procent av tillfrågade lärare tycker att skriftliga omdömen gör att informationen blir tydligare i skolan och att det är bra. Det är ett oerhört starkt stöd för denna reform. Det tycker jag är det centrala.

-Jag delar inte Skolverkets uppfattning på några av de punkter de kritiserar. Jag tycker att föräldrar ska ha rätt till information om eleven är flitig, om eleven passar tider och om hur eleven uppför sig. Detta tycker jag är viktig information till föräldrarna och som jag gärna ser framgår av de skriftliga omdömena. Men sedan ska det naturligtvis också framgå om eleven når kunskapsmålet, det är det centrala.

Systemet fortfarande nytt

Att många lärare är osäkra på hur de ska göra förklarar Björklund med att systemet är så pass nytt. Det kommer att sätta sig.

-Det var 40 år sedan betyg sattes på lågstadiet och när prestationer nu ska bedömas är lärarna ovana och känner en viss osäkerhet i början och det är ingenting konstigt med det. Mitt råd är: läs

Skolverkets anvisningar för hur man kan göra och använd sunt förnuft.

De anvisningarna är tillräckliga, tycker ministern. Om Skolverket uppfattar att de är otydliga får Skolverket förtydliga dem, anser han.

TT