Anton Lundin Pettersson dödade tre personer i skolan Kronan i Trollhättan. Foto: Privat

Krönika: ”Jag testade verktyget på Sveriges värsta skolmördare”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Anton Lundin Pettersson, 21, beskrevs som en blyg och vänlig djurvän. Men jag har analyserat hans sekretessbelagda avskedsbrev – som visar något helt annat.

Åsa Erlandsson

Reporter Veckans brott

På morgonen den 22 oktober 2015 satt Anton Lundin Pettersson hemma i sin lilla lägenhet i Trollhättan. I ett par veckors tid hade han planerat sitt dåd, nu var det dags. I köket hängde en almanacka där dagens datum var markerat med en dödskalle.  

Allt var noga förberett och hans hemmasnickrade uniform redan inköpt, vapnen likaså. 

Anton Lundin Pettersson tog på sig en nazisthjälm som han spraymålat svart, en svart ansiktsmask, en svart slängkappa och ett par splitt nya svarta kängor. Sedan bar han ut sitt nyköpta, skarpslipade svärd och en japansk dolk till bilen, körde till Kronans skola och marscherade in. Där utbröt tio minuter av vansinne. Tre människor höggs ihjäl och en fjärde skadades allvarligt, enbart på grund av sin hudfärg. Sveriges blodigaste skolattentat var ett faktum.  

Beskrevs som blyg djurvän 

Efteråt framställdes den tystlåtne, tillbakadragna Anton Lundin Pettersson som en gåta. Ja, nästan som ett spöke. Han var en djupt ensam person som hela livet haft svårt för sociala koder och för att skaffa vänner. Klasskamraterna beskrev att man fick dra orden ur honom: ”Han sade fem ord på tre år”. En blyg, vänlig djurvän som gillade hårdrock och som aldrig hade gjort en fluga förnär - blev trippelmördare över en natt. 

Så enkelt var det så klart inte. 2017 skrev jag boken ”Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan” där jag ville gå till botten med vem Anton var bakom sin mask. Det visade sig att han var en tryckkokare. Utöver den livslånga ensamheten brottades han med en stark känsla av att vara annorlunda.  

I flera år hade han radikaliserat sig själv framför datorn hemma i pojkrummet, marinerat sig med hat från kommentarsfält, sajter, bilder och filmer. Projicerat sin egen ilska och frustration mot främst invandrare, men även kvinnor och homosexuella. Tränat upp sin egen mentala förmåga genom att titta på filmer med utdraget djurplågeri. Studerat tidigare gärningsmän som Eric Harris och Dylan Klebold som utförde Columbinemassakern i USA, norske terroristen Anders Behring Breivik och Elliot Rodgers, amerikan som mördade sex personer och som förknippas med den så kallade incel-rörelsen.  

Skrev ett avskedsbrev 

Själv skrev Anton Lundin Pettersson inget, istället var han lika tyst och passiv framför datorn som i verkliga livet och insöp bara andras åsikter. På attentatsdagen gjorde han dock något ovanligt och skrev ett brev. En handskriven lapp som han lämnade hemma på hallbyrån innan han utförde sitt attentat. Det var en sista hälsning till hans familj och samtidigt en politisk pamflett.

När jag fick veta att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tagit fram ett dataverktyg som analyserar terrorister och skolskjutares personligheter, blev jag så klart intresserad av att få analysera Anton Lundin Pettersson. Skulle han, som beskrivits som en egen atom, passa in i mönstret av välkända attentatsmän? 

Likheter med Breivik 

Jag har läst hans sekretessbelagda avskedsbrev som egentligen är för kort för att analyseras, men ville ändå prova. Resultatet visade mycket riktigt att han uppvisade de flesta varningssignaler. På egenskaper som ilska och maktspråk slog han i topp, samtidigt som siffran för emotionalitet också var hög, precis som hos Breivik som under rättegången rördes till tårar av sin egen propagandafilm. Hos Anton Lundin Pettersson fanns en fixering vid muslimer och migration, en stark beslutsamhet – och inga vänner.  

Slutsatsen är att de som ofta beskrivs som ensamma galningar, varken är så ensamma om sina idéer eller så galna som vi ofta tror. I själva verket inspirerar och kopierar de varandra – även över fiendegränserna. En högerextrem raskrigare kan imponeras av en IS-krigares taktik, och vice versa. Uniformer, tankegods och retorik i manifest och avskedsbrev är ofta också gammal skåpmat som återanvänds.  

Slutsatsen från verktyget, som är ett dataprogram som inte vet att Anton Lundin Pettersson sköts ihjäl av polis, är att han löper en förhöjd risk att bli en skolskjutare. 

LÄNK: Se hela inslaget om den nya metoden att upptäcka ensamagerande terrorister i Veckans brott Redaktionen på svtplay.se 

Fotnot:

I boken ”Det som aldrig fick ske: skolattentatet i Trollhättan” avslöjas att Anton också skrev ett digitalt avskedsbrev till en jämnårig man i Holland. Det brevet är personligt skrivet och utformat som ett sista farväl. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.