Bra med svalka under någon del av dagen. Arkivbild Foto: TT

Kroppen vänjer sig vid värme efter två veckor

Publicerad

Vi svettas i värmen, men svetten är för salt. Ännu har vi inte riktigt vant kroppen vid värmeböljan, och många får problem med vätske- och saltbalansen, enligt forskare.

Elisabet Lindgren, läkare och docent i hållbarhetsvetenskap, har under 20 år forskat på hur vi mår av klimatet.

– När värmeböljan håller i sig så här så sker en sakta anpassning av vår fysiologi. Den som är ung och frisk klarar det bra, men personer med cirkulationsproblem, hjärt- och lungproblem och äldre personer klarar det sämre. De kan få akuta problem, stroke eller hjärtinfarkt, och dödligheten ökar, säger hon.

2003 gjordes studier på värmeböljor i Europa, och den ökade dödligheten syns redan efter två, tre dagar, berättar hon, framförallt om nattemperaturerna också är höga. Hon är säker på att vi kommer att kunna se detta även efter denna värmebölja.

-Ja, vi kommer också se fler akut sjuka och människor med svåra besvär.

Men för friska människor klarar kroppen av att vänja sig. Vår kropp behöver bara helt enkelt lite tid för att ställa om sig, förklarar hon.

– Det tar två veckor. I början av en värmebölja mår vi oftast sämre, för den svett vi svettas ut är för salt. I varmare länder har människor ställt om sig, så de inte gör sig av med lika mycket salt. Det är binjurarna som ställer om salt- och vätskebalansen, berättar hon.

Vatten och salt

Därför är det viktigt att dricka mycket.

– Kroppen behöver vatten och salt, ungefär som i sportdrycker när vi tränar.

Men det är viktigt att försöka hålla sig sval, i alla fall under någon del av dygnet. Och helst då vi ska sova.

– En fläkt eller solfjäder kyler inte luften, men den kyler kroppen när luften når den fuktiga kroppen. Man ska också ha tunna och luftiga kläder. Det är viktigt att börja med detta tidigt under en värmebölja.

– Att svalka av sig under någon del av dagen lugnar ned hela systemet och minskar risken. Faran är om det är varmt hela tiden.

De som jobbar, och håller till på luftkonditionerade arbetsplatser, har förstås en fördel. Allra bäst vore om äldre och sjuka också fick ta del av svalkan en stund för att få ned temperaturen.

– Man ska försöka vara i den del av huset som är svalast, kanske i källaren eller garaget, eller i rum med norrläge.

Höghus ökar värmen

Den som bor i en storstad har det också ofta sämre i värmen än den som bor på landet. Lägenheterna är små, och går kanske inte att få korsdrag i. Luftföroreningarna gör också besvären värre för dem som riskerar att bli sjuka i värmen.

– På kontinenten ser vi att storstäder, med höghus i mitten, blir ännu varmare än andra områden.

Men det handlar också om att inte utsätta sig för värmen i onödan. Det är vi inte riktigt vana vid här, där vi mest inriktar oss på att försöka få våra hus så vintertäta och varma som möjligt.

– I varma länder är inte människor ute under de stekheta timmarna på dagen, om de inte måste. De har fläktar och luftkonditionering inne. Våra svenska hus är inte byggda för värme, många byggnader lagrar till och med värmen.

En och annan kanske också undrar om vi kommer bli värmeilskna i hettan, och bli känslosammare och kanske till och med löpa amok. Men Elisabet Lindgren tror inte på det där med hetsigt temperament kombinerat med värme.

– Jag tror att det är mer individuellt betingat med temperamentet. Men ett tidigt tecken på att man får värmeslag kan vara att man blir lättirriterad. Man kan också få ont i huvudet, svårt att koncentrera sig eller känna sig trött.

Den värmebölja vi ser nu går inte att koppla direkt till klimatförändringar, förklarar hon. Men vi kommer att få se mer väderfenomen av det här slaget när klimatet ändras.

– Det första som händer då klimatet ändras är att vi får extremväder, säger Elisabet Lindgren.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer