Snart tillsätter kulturministern en utredning som ska försöka hitta andra vägar att få in pengar till public service. Foto: TT

Kulturministern oroad över SVT:s finansiering

Uppdaterad
Publicerad

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) varnar för att finansieringen av SVT och public service är i fara. Antalet hushåll som betalar radio- och tv-avgift viker nedåt sedan en tid tillbaka, och enligt kulturministern finns det tecken på att många nya unga hushåll inte ansluter sig till detta avgiftssystem. Snart tillsätter kulturministern en utredning som ska försöka hitta andra vägar att få in pengar till public service.

– Jag har ingen tv hemma. Jag har min dator och min mobil, så jag betalar ingen tv-avgift, säger Jonna Nybrand.

Jonna är i tjugoårsåldern och har precis flyttat hem till ett eget hushåll. Men dit flyttar hon ingen tv, och därmed behöver hon inte enligt de regler som gäller i dag betala någon radio- och tv-avgift. Kort sagt så är detta helt enligt reglerna, och det är också väldigt vanligt.

SVT 60 år

Inte längre i centrum

Unga som flyttar hemifrån har ofta ingen tv. En lång tradition håller på att brytas i folkhemmet. Tv:n står inte längre i vardagsrummets centrum. Det gör datorn. Som hos Jonna är det hos jämnåriga Fredrik Kihlanki, som vi också träffar ute på stan i Stockholm.

– Jag kollar inte på SVT. Jo, jag kollar på Skavlan ibland, men jag betalar ingen avgift, för jag har ingen tv, säger Fredrik.

Dessa verklighetens röster och ungdomliga beteende har nått fram till Kulturdepartementet på Drottninggatan, där vi träffar kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).

– Vi ser nu en oroväckande trend där finansieringen av public service hotas. Det är svårt att få in nya licensbetalare. Det finns rapporter om att många yngre inte anmäler att de har någon tv, sannolikt för att de inte har någon tv, säger Bah Kuhnke.

Andra informationskanaler

Den oroväckande trenden är att antalet hushåll som betalar radio- och tv-avgift faller sedan ett par år tillbaka. Från knappt 3,6 miljoner hushåll 2014 har det fallit ner till dryga 3,5 miljoner vid halvårsskiftet detta år. Det är möjligen för tidigt att säga om denna trend nedåt kommer att fortsätta, men de flesta man talar med om det här tror att det kommer bli allt vanligare med hushåll där tv:n är passé.

Eftersom en dom i högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att ett innehav av dator inte gör att man är skyldig att betala radio- och tv-avgift så utnyttjar allt fler, särskilt unga, denna möjlighet att slippa betala för public service.

Jonna Nybrand tycker att det är viktigt med public service, och tycker att det måste finansieras på något annat sätt, till exempel via skatten. Fredrik Kihlanki säger däremot att han egentligen inte tycker att public service är så angeläget.

– Jag tycker nog att public service var viktigt förut, för det var där man fick viktig information. Men i dag finns det så många andra kanaler att få den informationen ifrån, säger Fredrik.

Finansiering via skattesedel

I riksdagen finns i dag en majoritet som vill att finansieringen av public service ses över. Kort sagt ska tv-licensen (som den ofta kallas) skrotas. SVT har talat med samtliga kulturpolitiska talespersoner, och samtliga anser att public service måste försvaras och bevaras. Ingen ifrågasätter vare sig storlek eller innehåll i det som exempelvis SVT levererar. Däremot måste pengarna in på annat sätt, enligt de allra flesta partier.

– Vi ser public service som ett allmänintresse, och då ska man också finansiera det som vi finansierar andra samhällsintressen som rättssamhället eller infrastrukturen till exempel. Detta gör vi över skattsedeln, säger Olof Lavesson, som är moderat och ordförande i kulturutskottet i riksdagen.

”En budgetpost som kan rubbas”

På den andra sidan möter vi Rossana Dinamarca, som är Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson, och som också sitter i kulturutskottet.

– Vi i Vänsterpartiet vill inte ha en skattefinansierad public service, för då hotas oberoendet, eftersom det kommer närmare statsmakten, säger Rossana Dinamarca.

Hon anför det klassiska argumentet emot en skattefinansiering, att det riskerar att bli en budgetpost som politiker lätt kan ändra då andra saker händer som gör att man behöver pengar på andra ställen.

Enligt Lavesson är den oron obefogad, eftersom man enligt honom kan lösa den problematiken med långa avtalsperioder som garanterar att finansieringen inte rubbas över tid.

Vill ha teknikneutral lag

Gunilla Carlsson, som är socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, hoppas ändå att radio- och tv-avgiften ska kunna räddas på något sätt.

– Lagen måste bli teknikneutral på något sätt. Om man utnyttjar public service genom datorn så bör man betala. På något sätt måste den här betalningsmodellen ses över, exakt hur får vi se, men det är i alla fall inte bra om vi tar hem pengarna via skattsedeln, säger Gunilla Carlsson.

Faktum kvarstår att majoriteten i riksdagen vill se ett nytt finansieringssystem, och även om kulturministern själv tillhör ett parti som helst vill ha kvar dagens avgiftssystem, så anser hon ändå att det politiska oberoendet för public service och långsiktigt hållbara spelregler kanske ändå är viktigast av allt.

– Det är mer viktigt att vi har en gemensam syn och långsiktigt hållbara förutsättningar än på vilket sätt vi får in finansieringen, säger Bah Kuhnke.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT 60 år

Mer i ämnet