Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tre kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt. Från vänster: Elin Wägner (1882 -1949) författare, journalist, ledamot av Svenska Akademien från 1944. Else Kleen, (1882 – 1968) journalist, samhällsdebattör, författare, med signaturen Gwen. Ellen Key, (1849-1926) författare, pedagog. Foto: Sören Hoffman (SH).

Kvinnlig rösträtt fyller 100 år

Uppdaterad
Publicerad

För 100 år sedan, den 24 maj 1919, tog riksdagen det första av två grundlagsändrande beslut som ledde till allmän och lika rösträtt i Sverige. Men det dröjde ytterligare två år innan kvinnor faktiskt kunde delta i ett allmänt val.

Hundra år efter att riksdagen klubbat igenom det första grundlagsbeslutet för allmän och lika rösträtt finns det anledning att lyfta blicken och ställa frågan – hur jämställda vi är i dag?

– Vad gäller politikens form, hur vi deltar, där ser vi minskade klyftor. Valdeltagandet är jämställt och kvinnor är mer representerade i riksdag och regering i dag. Men vilka frågor vi tycker är viktiga skiljer fortfarande, säger Lena Wägnerud, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Hon menar att kvinnor i högre grad än män intresserar sig för sociala frågor, välfärdsfrågor samt frågor som rör familjeliv och kroppslig integritet.

– Så länge kvinnor tar ett större ansvar i hemmet så kommer det att finnas skillnader, säger hon.

Grundlagsändringar

Kampen för kvinnlig rösträtt tog ordentlig fart i Sverige under början av 1900-talet. Det dröjde dock till 1918 innan riksdagen röstade för att införa rösträtt för kvinnor – till att börja med i de kommunala valen. För att verkligen genomföra en allmän rösträttsreform krävdes dock en grundlagsändring.

Den 24 maj 1919 fattade riksdagen därför det första av två grundlagsändrande beslut för att möjliggöra kvinnlig rösträtt. Beslutet togs som en inteckning på att rösträttsreformen var i hamn.

Två år senare, i januari 1921, fattade riksdagen det andra och bekräftande grundlagsändringsbeslutet vilket gav kvinnor rösträtt i praktiken. På hösten samma år genomfördes det första riksdagsvalet i vilket kvinnor kunde delta.

”Demokrati är en process”

Vad kan då sägas om det demokratiska tillståndet i Sverige – hur långt har vi kommit under ett sekel av allmän och lika rösträtt?

– Demokrati är inte ett tillstånd utan en process. Det är svårt att tänka sig en punkt när det är klart. Även 1921 när kvinnor fick rösträtt så återstod begränsningar. Alla fick inte rösträtt då, till exempel inte de som satt i skuld eller hade tagit emot fattigdomsstöd, säger Karin Kvist Geverts, utredare för projektet Demokrati100.

Nästa steg i rösträttsdebatten kan komma att handla om ålder, menar hon.

– Borde barn få rösta? Det är ju aktuellt nu med klimatdemonstrationen i dag. Hade ungdomar till exempel fått rösta om brexit så hade det sett annorlunda ut, säger Karin Kvist Geverts.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer