Vårdagjämningen är egentligen inte en dag, utan en ögonblicklig händelse. Den inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på vilken tidszon man befinner sig i.
I år sker den klockan 17.15 i norra Europa.
Kallt i nästan hela Europa
Men för årstiden är det forsatt kallt.
– Kylan ligger kvar över hela Europa, säger Joel Mellin, meteorolog på SVT.
– Ska man i nuläget få uppleva något som kan liknas vid svensk vårvärme är det södra Italien som gäller. Även delar av Spanien, Portugal, och hela Grekland och Turkiet har vårlika temperaturer för svenskar, men förhållandevis kallt för invånarna där, säger Joel Mellin.
Det blir lite varmare nästa vecka, men lagom till påskhelgen faller återigen temperaturerna, enligt meteorologen. Kylan håller även i sig under den efterföljande påsklovsveckan.
Det här innebär fortsatt välfyllda hallar med vinterkläder, fodrade vantar och kängor för barnfamiljer och att däckbyten på bilar måste skjutas på framtiden. Trots kylan går vi ändå mot ljusare tider tack vare vårdagjämningen.
Ingen meteorologisk betydelse
Vårdagjämningen har ingen egentlig meteorologisk betydelse. Den meteorologiska definitionen av vår är, enligt SMHI, att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och över noll grader, sju dagar i sträck.
När vårdagjämningen infaller har våren i Sverige i regel nått upp i höjd med området kring Mälardalen. I Skåne uppmättes vårtemperaturer nyligen men värmen höll inte i sig.
Dags för sommartid
Vårdagjämningen äger rum i det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum omvänt passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa.
Natten mot söndag är det även dags att ställa fram klockorna en timme till sommartid. Då kan de ljusare morgnarna förhoppningsvis bidra till att vårkänslorna ändå kan få träda fram, kylan till trots.
Fakta: Vårdagjämningen
Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.
Detta förhållande inträder något dygn tidigare.
Det beror på den atmosfäriska refraktionen (ljusets böjning).
Refraktionen innebär att solen kan lysa på mer än halva jorden på en gång.
Det medför att dagen blir längre och natten kortare.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret.
Bland iranska folk firas iranska nyåret på själva dagen för vårdagjämningen.
Källa: smhi.se, vårdagjämning.nu