Anna Starbrink är riksdagsledamot för Liberalerna. Foto: TT

L: Narkotikapolitiken inte grundad på kunskap

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen bygger vidare på den repressiva narkotikalagstiftningen med nya förslag på skärpta straff. Men Liberalerna vill egentligen se en total kursändring.

– Den restriktiva politiken är inte grundad på kunskap, säger Anna Starbrink (L).

Får regeringen sin vilja igenom så höjs minimistraffet för överlåtelser av små mängder narkotika till sex månaders fängelse den 1 juli. Samtidigt kriminaliseras försök till ringa narkotikabrott.

Förslagen är i linje med en lång svensk tradition av hårda tag mot drogerna. De är också, enligt Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink, ett uttryck för en förlegad politik och ytterligare ett steg i fel riktning.

Hennes eget parti ingår i regeringen, men förespråkar i själva verket en helt annan narkotikapolitik, betonar hon. Där ingår en satsning på brukarrum där missbrukare kan ta sina droger under överinseende av vårdpersonal. Liksom att utreda effekterna av den svenska narkotikalagstiftningen och specifikt kriminaliseringen av det egna bruket.

– Sveriges riksdag har i dag en väldigt repressiv hållning och det är bara att konstatera att det i dagsläget inte finns någon politisk majoritet för vår linje. I politiken får man ge och ta, och vi får leva med det. Men vi fortsätter arbetet. Vi behöver bygga svensk narkotikapolitik på fakta och vetenskap.

”Vård och värdighet”

Anna Starbrink har de senaste åren hört till fåtalet politiker som aktivt drivit på för en omläggning av svensk narkotikapolitik.

– Det är så många som far illa och vi har en förhållandevis hög narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Jag tycker att det är dags att vi går från straff och stigma till vård och värdighet, säger hon.

Regeringskollegorna M och KD stänger dörren för en liberalare narkotikapolitik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) slog nyligen fast i SVT:s Agenda att regeringen, i likhet med den förra, inte vill utreda kriminaliseringen av det egna bruket.

Dörren ser väldigt stängd ut. Hur ska ni vinna över era samarbetspartiet?

– Med goda argument. Ibland tar det flera decennier, men till slut lyckas man. Man får helt enkelt inte ge upp. Ta Natofrågan – för tjugo år sedan var det bara Liberalerna, i dag är det en självklarhet för flera partier.

Fakta: Liberalernas narkotikapolitiska förslag

* Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga i beroende.

* Brukarrum för injicerande droganvändare av samma slag som finns i Norge och Danmark.

* Överför beroendevården i sin helhet till sjukvården från socialtjänsten.

* Lättillgängliga livräddande läkemedel som naloxon, som kan häva en överdos, hos exempelvis polis, ordningsvakter och anhöriga.

* Utred avkriminalisering av narkotikabruk och innehav för eget bruk.

Fakta: Svensk narkotikalagstiftning

Bruk av narkotika är sedan 1988 olagligt i Sverige. Ett centralt argument vid lagens tillkomst var att hålla nere användningen av droger bland unga.

Med enbart böter i straffskalan hade polisen inga möjligheter att agera på misstänkt bruk, och lagen ansågs tandlös. 1993 skärptes lagen, och maxstraffet höjdes till fängelse i upp till sex månader.

Straffskärpningen gav polisen möjlighet att avkräva urin- eller blodprov vid misstanke om narkotikabrott.

Årligen avkrävs cirka 40 000 personer kroppsvätskor för att kontrollera drogpåverkan.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag på ytterligare straffskärpningar för ringa narkotikabrott. Bland annat föreslås försök till narkotikabrott kriminaliseras, och minimistraffet för försäljning av små mängder narkotika höjas till sex månaders fängelse.

Förslagen har fått kritik från bland annat Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.