Debatten om postcovid, eller långtidscovid som det också kallas, väcktes när DN-debattören Hanne Kjöller ifrågasatte diagnosen och jämförde den med elallergi. Till postcovid räknas de som har kvarstående eller sena symtom tolv veckor efter det initiala insjuknandet i covid-19. Säkra siffror på hur många som kan ha drabbats i Sverige saknas. 

I SVT:s Sverige möts medverkade tre läkare som är överens om att utbredningen inte motsvarar antalet faktiska fall. 

– Jag möter jättemånga patienter som tror de har postcovid, men det kan i stället vara sköldkörteln eller depression. Det är viktigt att man vet att det kan vara andra saker, att man inte kopplar allt till covid, säger Magnus Gisslén överläkare på infektionskliniken Sahlgrenska. 

“Vi är mer rädda för symtom”

Rädslan och oron kring corona i medier och sociala medier riskerar att driva på antalet fall, menar läkarna Stella Cizinsky och Mats Reimer. 

– Vi lider av en kollektiv posttraumatisk stress. Folk är mer sköra idag och vi är tydligt mer rädda för kroppsliga symtom än vi varit förut, säger Stella Cizinsky, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. 

”Ingen vettig debatt”

Svenska covidföreningen samlar många som diagnostiserats med postcovid. Deras ordförande Åsa Kristoferson Hedlund håller inte med om att oro och ångest skulle ge fler fall. 

– Vi har hamnat fel, det är ingen vettig debatt. Det har blivit “har de långtidscovid eller inte”. Debatten borde istället handla om varför det inte satsas mer pengar på forskning eller varför regionen inte bygger utredande funktioner, säger hon. 

Se hela debatten om postcovid i Sverige möts i SVT Play.