Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren menar att det information som skrämmer upp människor i onödan på nätet. Foto: TT

Läkarförbundet: Här är fallgroparna när du googlar sjukdomar på nätet

Uppdaterad
Publicerad

Tillhör du den stora skara som googlar dina åkommor? Det är bra att vara påläst, men se upp för fallgroparna – det florerar en hel del ovetenskapliga uppgifter på nätet.
– Söker man inte vård när man behöver riskerar man att bli sjukare, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Människor söker sig i allt större utsträckning till nätet för att ta reda på vad deras symptom kan tyda på för sjukdom. Det menar Läkarförbundet vars intryck är att det slog igenom på allvar för cirka 15 år sedan – och därefter bara har ökat.

Ordförande Heidi Stensmyren tycker det är naturligt för människor att ta reda på så mycket information som möjligt om sina besvär. Utmaningen är att sålla bland uppgifterna och vara källkritisk.

– En del information på nätet är av tveksam kvalitet. Det är viktigt att vara medveten om att avsändaren kan ha specifika intressen, så att det inte blir fel, säger hon.

Mässlingvacciner aktuellt

Risken är att människor får ovetenskapliga råd så att de blir sjukare och inte söker vård när de behöver. Ett aktuellt område är mässlingvacciner, menar hon.

– Det har funnits information som har skrämt upp människor, att vacciner skulle vara farliga, exempelvis att det skulle finnas en koppling till autism. I övrigt finns det mycket synpunkter på nätet om kost och hälsa.

Finns fördelar

Felaktig information kan spridas på webbplatser och av individer som ger råd i diskussionstrådar eller i sociala medier. Det finns tillfällen då man absolut inte bör googla utan genast söka vård, vid allvarliga akuta reaktioner som exempelvis andnöd.

Heidi Stensmyren framhåller att det även finns fördelar med research på nätet.

– Dels kanske man får goda råd så att man kan hantera situationen själv, dels kan det vara en trygghet att veta att andra haft liknande problem. Sjukvården kan även nå ut med information, som nu i influensatider.

Antalet sökningar på ”vinterkräksjuka” och ”influensa” ger även sjukvården en fingervisning om hur aktivt ett utbrott är.

Ställer högre krav

Henrik Widegren, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar och foniatri vid Universitetssjukhuset i Lund, anser att patientmötena har blivit mer komplicerade. Det kan ta en stund att motbevisa oroliga patienter som googlat sig fram till att de har cancer. Han tycker det är bra om patienterna är öppna med att de har sökt information på egen hand när de kommer på besök, så att han kan bemöta deras oro och avgöra om uppgifterna stämmer.

Läkaren Henrik Widegren.

Samtidigt tycker han att det har skett en slags demokratisering av patient-läkarföhållandet.

– Förut hade vi monopol på kunskap, det har vi inte längre. Det är ett nytt landskap för oss, men det är bara att anpassa sig.

I förlängningen kan det leda till en bättre sjukvård eftersom patienterna ställer högre krav på läkarna, tror han.

– Man kan få ta ett prov eller röntgenbild extra för att patienten ska bli nöjd.

SVT rapporterade · Har du själv sökt efter symptom?

Laddar in inlägg...
  • Undersök vem avsändaren är när du hittar information på nätet. Kommer uppgifterna från en myndighet som inte har andra motiv än att informera är den okej.
  • Ta dig tid att gå igenom flera sajter för att få så bred information som möjligt.
  • Var inte rädd att berätta för läkaren att du har tagit reda på information innan besöket. Då kan läkaren säga om uppgifterna stämmer så att du kanske inte behöver vara orolig i onödan.
  • Tänk på vilken information du lämnar ifrån dig på nätet. Personuppgifter eller andra känsliga uppgifter kan spridas och lagras.

Källa: Läkarförbundet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer