Människor söker sig i allt större utsträckning till nätet för att ta reda på vad deras symptom kan tyda på för sjukdom. Det menar Läkarförbundet vars intryck är att det slog igenom på allvar för cirka 15 år sedan – och därefter bara har ökat.
Ordförande Heidi Stensmyren tycker det är naturligt för människor att ta reda på så mycket information som möjligt om sina besvär. Utmaningen är att sålla bland uppgifterna och vara källkritisk.
– En del information på nätet är av tveksam kvalitet. Det är viktigt att vara medveten om att avsändaren kan ha specifika intressen, så att det inte blir fel, säger hon.
Mässlingvacciner aktuellt
Risken är att människor får ovetenskapliga råd så att de blir sjukare och inte söker vård när de behöver. Ett aktuellt område är mässlingvacciner, menar hon.
– Det har funnits information som har skrämt upp människor, att vacciner skulle vara farliga, exempelvis att det skulle finnas en koppling till autism. I övrigt finns det mycket synpunkter på nätet om kost och hälsa.
Finns fördelar
Felaktig information kan spridas på webbplatser och av individer som ger råd i diskussionstrådar eller i sociala medier. Det finns tillfällen då man absolut inte bör googla utan genast söka vård, vid allvarliga akuta reaktioner som exempelvis andnöd.
Heidi Stensmyren framhåller att det även finns fördelar med research på nätet.
– Dels kanske man får goda råd så att man kan hantera situationen själv, dels kan det vara en trygghet att veta att andra haft liknande problem. Sjukvården kan även nå ut med information, som nu i influensatider.
Antalet sökningar på ”vinterkräksjuka” och ”influensa” ger även sjukvården en fingervisning om hur aktivt ett utbrott är.
Ställer högre krav
Henrik Widegren, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar och foniatri vid Universitetssjukhuset i Lund, anser att patientmötena har blivit mer komplicerade. Det kan ta en stund att motbevisa oroliga patienter som googlat sig fram till att de har cancer. Han tycker det är bra om patienterna är öppna med att de har sökt information på egen hand när de kommer på besök, så att han kan bemöta deras oro och avgöra om uppgifterna stämmer.
Samtidigt tycker han att det har skett en slags demokratisering av patient-läkarföhållandet.
– Förut hade vi monopol på kunskap, det har vi inte längre. Det är ett nytt landskap för oss, men det är bara att anpassa sig.
I förlängningen kan det leda till en bättre sjukvård eftersom patienterna ställer högre krav på läkarna, tror han.
– Man kan få ta ett prov eller röntgenbild extra för att patienten ska bli nöjd.