Meritpoängen för niondeklassare har ökat med fyra procent på bara fyra år. Utan att kunskapsnivån ökat i motsvarande grad. Foto: Fredrik Sandberg, TT arkiv

Betygen blir högre – men elevernas kunskap ökar inte

Publicerad

Svenska skolelever får allt högre betyg – trots att kunskaperna inte ökat i motsvarande grad. Det visar en körning av Skolverkets statistik som tidningen Läraren gjort. Betygsinflationen finns i både friskolor och kommunala skolor.

– Kommunen ställer ständiga krav på att våra meritvärden måste höjas, säger en matematiklärare som vill vara anonym av rädsla för repressalier.

Enligt undersökningen har betygssnittet för niondeklassare ökat kraftigt och meritpoängen har rusat med fyra procent på bara fyra år: Från 223,5 år 2017 till 232,1 år 2021. Den visar också att betygen höjts i samtliga ämnen de senaste sju åren, trots att inget tyder på att kunskaperna blivit bättre.

Störst har betygshöjningarna varit i ämnena bild och musik, där de enligt Skolverkets statistik ökat med 4,9 procent sedan 2014. Undersökningen visar också att en allt större andel elever blir underkända – ändå stiger snittbetygen.

”Tryckte på”

Flera lärare vittnar om att de utsätts för en stark press att höja betygen.

– Rektor och vårdnadshavare till tre elever tryckte på. De ville att betygen skulle höjas, fast jag hade ordning på min dokumentation och sade nej. Men på avslutningen så upptäckte jag att elevernas betyg hade ändrats, säger en anonym lärare på en kommunal skola.

Enligt Lärarförbundets tidning är en av drivkrafterna bakom betygsinflationen att skolornas huvudmän, det gäller såväl  kommuner som skolföretag, är rädda att eleverna och deras föräldrar helt sonika ska välja bort skolor som strikt följer betygskriterierna till förmån för dem som är mer generösa med betygen. En slutsats som även Skolverket drog i en rapport från 2019.

Nationalekonomen Jonas Vlachos håller med till viss del, men hävdar att glädjebetygen i ännu högre grad styrs av krafter på lokal nivå.

– Alla blir glada: Eleverna, föräldrarna och skolchefen, och man slipper bråka med någon. Det enda som håller emot är lärarnas professionella etos, säger han till tidningen.

Saknas bromsmekanism

Lärarförbundet menar att politikerna byggt upp ett skolsystem som helt saknar mekanismer för att hejda betygsinflationen och att detta slår hårt mot förtroendet för lärarnas kompetens. Nu vill man ha en helt ny modell där betygen förankras på skolnivå, inte individnivå.

– Man måste hitta en modell som gör att skolor inte kan dra iväg med sina skolresultat in absurdum jämfört med resultaten på de nationella proven, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon påpekar dock att detta kräver att proven konstrueras om så att de går att jämföra år för år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer