Moa gick ner 49 kilo efter en magsäcksoperation. Foto: SVT

”Livet känns värt att leva nu”

Uppdaterad
Publicerad

När Moa Andersson var 16 år led hon av svår fetma. Hon vägde 123 kilo och åren i grundskolan hade förpestats av mobbare. Men två år efter att hon fick en magsäcksoperation har hon gått ner 49 kilo.

– Det var ofta så att de sa ”Moa är tjock och henne vill vi inte vara med. Henne vill vi inte synas med för det är pinsamt”, berättar Moa och konstaterar att de andra barnen bara såg hennes stora kroppshydda i stället för den hon var på insidan.

– Det är så sorgligt att folk har synen att man är en hemsk människa bara för att man är stor på utsidan. De hade ingen respekt för mig och tryckte ned mig så långt de kunde. De kunde säga att de inte brydde sig om jag skulle dö och jag tänkte att visst då är det väl så, för jag kände att jag inte betydde någonting. De fick mig att hata mig själv för hur jag såg ut.

Försökte gå ned i vikt

Moa försökte gå ned i vikt under flera år. Hon fick hjälp med kost och motionsråd men ingenting fungerade.

– Jag gick upp mer och mer i vikt. Jag gick hos dietister, var med i motionsgrupper, tog bort alla sötsaker och åt nyttigt men det kändes som att det kvittade vad jag gjorde för det fanns ingenting som hjälpte. Det kändes så hopplöst, säger hon.

Fick en fetmaoperation

Vid 16-års ålder fick Moa till slut genomgå en operation av magsäcken, så kallad gastric bypass. Hennes tunntarm kopplades till en liten magsäcksficka just under matstrupen. Maten kommer alltså i princip direkt ned i tarmen nu. Operationen ändrar även de grundläggande signalerna för hunger och mättnad.

– Jag var inte alls nervös utan det kändes bara så skönt att det äntligen var min tur att kunna lyckas på den fronten, säger Moa.

Fetmakirurgi är ett effektivt sätt för allvarligt överviktiga ungdomar att gå ned i vikt och att behålla den nya vikten. Det visar två nya studier som publicerades i tidskriften The Lancet i dag.

Effektivt enligt nya studier

Studierna är gjorda av amerikanska och svenska forskare och det är första gången som man undersöker de långsiktiga effekterna av gastric bypass på just tonåringar. Fem år efter operationen hade de svenska 13- till 18 -åringarna tappat nästan en tredjedel i vikt i genomsnitt. Ungdomarna i kontrollgruppen som inte opererats utan fått traditionell behandling med kost och motionsråd gick i stället upp i vikt. 

Fetmaoperationerna har vissa nackdelar som till exempel risk för gallsten, tarmvred och näringsbrist. Men forskarna konstaterar ändå att resultaten är så bra att det är dags att börja integrera fetmakirurgi i behandlingen av ungdomar med allvarlig fetma.

Gick ned 49 kilo

Hitintills har Moa Andersson haft turen att slippa komplikationer. Två år efter operationen har hon gått ned 49 kilo.

Hon säger att hon absolut skulle rekommendera gastric bypass till andra ungdomar som lider av fetma. Men hon betonar att de måste klara av att ändra sina måltidsrutiner.

– Jag äter sex gånger om dagen. Tre huvudmål och tre mellanmål. Jag måste dricka mycket vatten och vara försiktig så att jag inte äter för stora portioner. Om jag till exempel äter pizza en lördag så kan jag bara äta en bit, sen är det slut för jag får inte ned mer. Om jag skulle fortsätta skulle jag må jättedåligt och få något som kallas för dumping. Då börjar jag svettas jättemycket och får hjärtklappning och mår illa. Det enda som hjälper då är att lägga sig och sova för annars går det inte över, säger Moa.

”Känner mig inte längre värdelös”

Viktminskningen efter operationen har lett till en drastisk förbättring av Moas livskvalitet.

– Framförallt har min syn på mig själv förbättrats. Jag känner mig inte längre värdelös och det är skönt för det var väldigt jobbigt att gå runt och trycka ned sig själv samtidigt som alla andra gjorde det. Nu har jag insett mitt eget värde och livet känns värt att leva nu, säger Moa med ett brett leende.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.