Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Brand i industribyggnad i Umeå. Allmänheten uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation Läs mer

Livsmedelsverket kräver plan mot socker

Bilden är arrangerad. Foto: Scanpix

Det är nu till jul som vi svenskar äter som mest socker under året. Och nu kräver Livsmedelsverket en nationell handlingsplan för hur vi ska äta sundare.

Svenskar får i sig omkring 40 kilo socker om året. En del äter så mycket godis och läsk att Livsmedelsverket klassar sockerkonsumtionen som ett folkhälsoproblem.

Redan 2005 lade Livsmedelsverket fram underlag för en handlingsplan till regeringen, som innehöll 79 förslag på insatser för att få oss att äta bättre. En viktig del var då att få ner just sockerkonsumtionen.

Livsmedelsverket föreslog då bland annat att politikerna skulle kalla till en konferens och prata om skattepolitiska åtgärder och diskutera till exempel en sockerskatt.

”Pinsamt för Sverige”

Rapporten har blivit en modell för flera andra länders handlingsplaner. Men i Sverige har det aldrig blivit någon handlingsplan fastställd.

– Jag tycker att det är pinsamt, säger Åsa Brugård Konde, som är nutritionist på Livsmedelsverket.

Sverige är ett av tre länder i Europa som inte har en sådan här handlingsplan.

”Handling viktigare”

Nu vill Åsa Brugård Konde se att Livsmedelsverket får i uppdrag att ta fram ett nytt, uppdaterat, underlag för en handlingsplan. Men några planer på ett sådant uppdrag finns inte, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C).

– Man kan alltid tänka sig olika typer av planer för saker och ting, men jag tycker att handling är det viktigaste.

Faktaruta: Tre sockertrender

Visa

Fredrik Björk är doktorand i historia och adjunkt i miljövetenskap på Malmö högskola. Han forskar om svenskt socker ur konsumtions- och miljöhistoriskt perspektiv. I dag ser han tre tydliga trender i svenskarnas sockerätande.

  •  Allt större andel av sockret i maten kommer från halvfabrikat. Konsekvensen blir att vi själva inte ser hur mycket socker som finns i vår kost.
  • Jakten på kostnader och den hårda internationella konkurrensen har bland annat lett till att sockret i allt mindre utsträckning kommer från betor och rör, utan istället från det billigare alternativet majssirap, även kallat glukossirap.
  • Dessutom är det inte ovanligt att man i olika halvfabrikat med hög sockerhalt ”byter” en del av sockret mot artificiella sötningsmedel, då dessa ofta är billigare än socker.

– Man kan ju undra om man köper en produkt som exempelvis koncentrerad saft, som inte marknadsförs som ”light”, och ändå innehåller artificiellt sötningsmedel. Förklaringen alltså – hålla nere kostnader, säger Fredrik Björk.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer