SBU har gått igenom 18 studier av de ljusboxar som används i hemmen. Stu- dierna ger inget besked om effekten. På sjukhusen sitter patienterna till- sammans i ett ljusrum och pratar.

Lisa Ekselius, psykiatriprofessor som ingått i SBU-gruppen: -Det är möjligt att samtalen får patienterna att må bättre, säger hon till Dagens Nyheter.

Rutinmässig behandling

Trots att effekten inte är klarlagd erbjuder psykiatriska kliniker i de allra flesta landsting ljusterapi. Kanske för att många patienter trots allt upplever att de blir hjälpta och för att metoden åtminstone nästan helt saknar biverkningar.

Den stora rutinmässiga omfattningen av ljusterapi gör att resurser ”snarast bör ställas till förfogande” för en tillräckligt stor vetenskaplig studie som en gång för alla kan ge svar på vilken effekt som behandlingen kan ge, skriver SBU.

Dessutom bör någon forskare ta på sig att kontrollera om psykologisk behandling kan ha effekt vid årstidsbunden depression. Ett litet pilotförsök med så kallad kognitiv beteendeterapi har visat en positiv och relativt långvarig effekt, men fler och större studier behövs.

Orsakerna oklara

Frågan om ljusterapi kan fungera som tillägg vid behandling med antidepressiva läkemedel återstår också att besvara.

Många svenskar drabbas varje år av höst- eller vinterdepression med nedstämdhet och ihållande trötthet, men orsakerna till fenomenet är oklara.

Begreppet årstidsbunden depression (SAD) myntades på 1980-talet av Norman Rosenthal, som förklarade tillståndet med att brist på dagsljus kan ge hormonrubbningar och en störd biologisk klocka hos känsliga individer.