Stefan Löfven avslöjade sina tankar om att ge regeringen mer makt i SVT:s intervju med statsministern på tisdagsmorgonen.
Bakgrunden är att oklara ansvarsförhållanden har blottlagts under coronakrisen. Enligt grundlagen är det regeringen som styr riket, riksdagen som stiftar lagar och kommuner och regioner som ansvarar för exempelvis omsorg och sjukvård.
Detta gäller även i kris, men har lett till oklarheter kring ansvarsfrågan i olika situationer under pandemin. Bland annat saknar regeringen möjligheter att genomföra långtgående åtgärder utan att riksdagen först fattar lagstiftningsbeslut, vilket tar betydligt längre tid.
Skulle kunna genomföra långtgående åtgärder
Vid en presskonferens under dagen meddelade regeringen att man nu tillsätter en utredning i syfte att ändra grundlagen så att regeringen inte bara i krigstid eller vid krigsfara kan få utökade maktbefogenheter, utan även vid allvarliga kriser. Det skulle kunna vara i en pandemi, naturkatastrofer eller i samband med ett allvarligt terrorattentat.
Regeringen skulle då kunna genomföra långtgående åtgärder utan att först få saken prövad i riksdagen. Men att ge regeringen dessa utökade maktbefogenheter förutsätter en ändring av grundlagen, vilket är en tidskrävande process. Som regel krävs två likalydande beslut av riksdagen med ett mellanliggande val.
I SVT-intervjun på tisdagsmorgonen talade statsministern också om ansvarsfördelningen mellan å ena sidan staten och å andra sidan kommuner och regioner.
Även här vill statsminister ge regeringen större makt. Under pandemin har det rått oklarheter kring ansvarsfördelningen när det gäller till exempel provtagning och skyddsutrustning. Regeringen har skyllt på regionerna och företrädare för flera regioner har kritiserat regeringen för senfärdighet.
Men också denna fråga är känslig. Även den kommunala självstyrelsen är reglerad i grundlagen. Nu talar statsministern om att förskjuta mer makt och ansvar till regeringen, vilket i så fall skulle ske på kommunernas och regionernas bekostnad. Kontroversiellt även om det enbart skulle kunna gälla i krislägen.
Coronapandemin gör planerna mindre känsliga
I ett normalläge skulle statsministerns besked idag att han vill ge sig själv och regeringen mera makt vara uppseendeväckande och sannolikt föranleda hård kritik.
Men coronapandemin gör förmodligen dessa planer mindre politiskt känsliga. Flera debattörer och politiker har pekat just på oklarheter kring regeringens befogenheter som en svaghet under coronakrisen.
Erfarenheter från pandemin kan alltså underlätta för regeringen att få igång en process som leder till att Sverige kan få särskilda krisregler i grundlagen, som i sin tur innebär att mer makt kan samlas hos regeringen.
Samtidigt finns en annan poäng för regeringen med att starta en författningsdiskussion. Det kan flytta fokus från eventuella fel i regeringens agerande till en för regeringen enklare diskussion om brister i författningen.