Pål Jonson (M), ordförande i riksdagens försvarsutskott. Foto: Henrik Montgomery/TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

M: Inget stöd i riksdagen för regeringens nya linje om kärnvapen

Uppdaterad
Publicerad

Moderaternas försvarspolitiska talesperson, Pål Jonson, är kritisk mot att Socialdemokraterna på sin kongress i helgen skärpte sina riktlinjer om kärnvapen och FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

– Det innebär att regeringen nu försöker få Sverige att ansluta sig till konventionen. Det finns inte ett stöd i riksdagen i dag för den positionen, säger han.

Inför Socialdemokraternas kongress krävde 100 profiler inom partiet att Sverige bör underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Till kongressen inkom även en lång lista med motioner från arbetarekommuner om att Sverige bör ansluta sig.

Partistyrelsen ansåg att ett förbud mot kärnvapen ”kan utgöra ett viktigt verktyg” och att ”Sverige fortsatt ska vara en ledande röst för en kärnvapenfri värld”. Men partistyrelsen sade inte att Sverige bör ansluta sig till förbudet.

Kongressen beslutade däremot att ”målet är är att Sverige ska ansluta sig”.    

– Vi är kritiska till det beslut som fattades, säger riksdagsledamoten Pål Jonson (M), ordförande i försvarsutskottet.

– Jag kan konstatera att regeringen, Socialdemokraterna, nu försöker föra in Sverige i konventionen, men att det inte finns en riksdagsmajoritet bakom ett sådant ställningstagande.

Men det här betyder inte att de säger att Sverige kommer att skriva under en konvention just nu?

– Det är en tydlig skärpning från partistyrelsens förslag. Man säger att målet är nu att Sverige ska ansluta sig till konventionen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) till vänster och Margot Wallström (höger) på socialdemokraternas kongress i Göteborg. Foto: TT 4 november 2021

Förhandlade fram förbudet

Sverige var med och förhandlade fram konventionen som röstades fram i FN 2017 av 122 länder – även Sverige.

Dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) välkomnade förbudet och skrev i en debattartikel: ”En värld utan kärnvapen är möjlig.” 

Två år senare sa hon att regeringen ”kommer i nuläget inte att underteckna konventionen”.

USA:s försvarsminister Jim Mattis (mitten) tar emot Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (vänster) och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist vid Pentagon då de ingick ett trilateralt avtal om försvarssamarbete. Foto: AP 8 maj 2018

Hemligt brev

Både USA och Nato har upprepade gånger sagt att deras militära samarbete med Sverige kan påverkas negativt om Sverige undertecknar konventionen. I ett hemligstämplat brev till försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnade USA:s dåvarande försvarsminister för konsekvenserna, rapporterade SvD 2019.

Strax före S-kongressen i helgen kom återigen ett uttalande av USA om Sveriges inställning till kärnvapen. Sverige har nära militära samarbeten med tre kärnvapenmakter: Storbritannien, USA och Frankrike.

– Ett svenskt tillträde till konventionen skulle försvåra våra internationella försvarssamarbeten som är extremt viktiga för Sveriges säkerhet och för stabiliteten i hela norra Europa, säger Pål Jonson (M). 

 

86 länder har undertecknat konventionen om ett förbud mot kärnvapen.

56 av dessa länder har godkänt (ratificerat) konventionen i sina parlament.

Konventionen om kärnvapenförbud antogs vid multilaterala FN-förhandlingar i juli 2017.

Den avsåg att komplettera det redan existerande icke-spridningsavtalet, NPT.

Frågan har behandlats i en ensamutredning som presenterades av ambassadör Lars-Erik Lundin som föreslog att Sverige inte skulle anta konventionen i dess utformning.

Källa: FN/Regeringen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer