I Frankrike finns det sedan 2017 en lag som tvingar publicister att märka ut reklambilder där modeller retuscherats för att se smalare ut. En liknande lag finns i Norge sedan 2021.
I Sverige finns lagstiftning mot vilseledande marknadsföring men reklamvärlden styrs i stor grad av branschens egen självreglering.
Privatpersoner kan anmäla oetisk reklam till Reklamombudsmannen, RO, där styrelsen bestå av representanter från näringslivet. Om reklamkampanjen fälls förväntas annonsören följa beslutet men det finns RO har inte makt att besluta om till exempel skadestånd.
”Lagkrav på retuscherat”
Enligt den enkätundersökning från stödorganisationen Tjejzonen anser 72 procent av tjejerna i åldrarna 16-29 år att det borde vara lagkrav på märkning av retuscherat innehåll i reklam.
– Tittar man mot forskningen så säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik – inte så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjligt att uppnå, säger Eva Glückman.
I samma undersökning uppger 83 procent av tjejerna att de har kroppskomplex som begränsar dem i vardagen och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.
Obekvämt utan smink
För 43 procent av tjejerna som svarat i enkäten känns det obekvämt att gå på restaurang, bar eller café utan att först ha sminkat sig. 38 procent känner sig inte bekväma med att gå till jobbet eller skolan utan smink.
Andelen som är obekväma utan smink ger enligt Tjejzonen en fingervisning ”om med vilken frekvens obekväma känslor faktiskt genomsyrar många unga tjejers vardag och liv.”
Vissa tjejer, 26 procent, uppger att de undvikit fysisk aktivitet eftersom de inte känt sig bekväma med sin kropp eller utseende.