Mathan Shastin Ravid jobbar på SKMA – Svenska kommittén mot antisemitism – med att motverka och sprida kunskap om antisemitism. Foto: Privat

”Man måste gå på djupet med antijudiska föreställningar”

Uppdaterad
Publicerad

Mathan Shastin Ravid arbetar på SKMA – Svenska kommittén mot antisemitism – med att motverka och sprida kunskap om antisemitism och andra former av fördomar och rasism. Han anser det behövs mer utbildning om antisemitism för att komma åt den på djupet.

Hur jobbar ni på SKMA med de här frågorna?

– Under åren har vi till exempel utbildat tusentals lärare och elever. I mitt jobb leder jag många utbildningar för högstadie- och gymnasieelever, och intresset är ofta stort. Det är frågor som engagerar många ungdomar, skriver Mathan Shastin Ravid, som är föreläsare och skribent på SKMA, i ett mejl till SVT.

Hur utbredd är antisemitismen bland unga, och var i landet är den är vanligast? Har den ökat på senare år?

– Tyvärr har det inte gjorts så många attitydundersökningar om antisemitism bland unga i Sverige. Av det fåtal som finns är det svårt att dra säkra slutsatser om eventuell ökning och geografisk variation.

– I en studie av Forum för levande historia från 2010 hade ungefär var femte svensk gymnasieelev en negativ attityd till judar. Efter att ha besökt många skolor är mitt intryck att det varierar väldigt mycket, men att antisemitism finns överallt i landet.

Hur kommer man åt antisemitismen bland unga?

– Till skillnad från vad många tycks tro kan man inte motverka nutida antisemitism enbart genom undervisning om Förintelsen eller att i allmänna ordalag tala om ”alla människors lika värde”. Man måste gå på djupet med antijudiska föreställningar och tillsammans med eleverna bryta ner och bemöta dem. Då krävs goda kunskaper om antisemitism, något många lärare saknar.

Vanligt med gamla fördomar

– Gamla fördomar om judar som ”snåla” och ”giriga” är vanligare än vad många tror, och ”jude” är ett skällsord på en del skolor. Att diskussioner om Israel-Palestinakonflikten övergår i antisemitism är inte heller ovanligt, många är oförmögna eller ovilliga att skilja på legitim politisk kritik och fördomar.

– Det borde satsas mer på lärarfortbildningar, och antisemitism och rasism är ämnen som bör lyftas ofta och kontinuerligt i undervisningen. Det får inte bli beroende av enstaka eldsjälar i en lärargrupp eller enstaka temadagar.

Utöver SKMA:s arbete, vad görs mer för att motverka antisemitism i Sverige? Räcker det eller skulle du vilja se ytterligare åtgärder?

– Det finns bra satsningar och goda krafter som gör sitt bästa, och frågan har uppmärksammats mer på senare år. Men överlag behövs ännu större insikt om att detta är ett allvarligt samhällsproblem.

– Utöver mer utbildning för lärare och elever behövs även ökade kunskaper hos politiker, journalister, polis och rättsväsende om antisemitismen, för att på ett bättre sätt kunna identifiera, belysa och motverka den.

– Att makthavare och beslutsfattare tydligt fördömer antisemitism och rasism i alla dess former är alltid viktigt, det skickar viktiga signaler. Sist men inte minst måste den utsatta judiska gruppen få samhällets stöd, både i ord och handling.

I Agenda söndag 28 januari i SVT2 och SVT Play kl 21.15 sänds ett reportage om arbetet mot antisemitism bland nyanlända ungdomar i Nyköping och en intervju med historieprofessorn Yehuda Bauer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer