I Sverige underkänns cirka 3 procent av bensinbilar, och 1, 5 av dieselbilarna för avgaskraven vid besiktning. Före regeländringen 2018 underkändes nära dubbelt så många – drygt 5 procent av bensinbilar, och drygt 3 procent av dieselbilarna för avgaskraven.

Problemen handlar inte om koldioxidutsläpp som är skadliga för klimatet, utan andra utsläpp, däribland partiklar som är en av de viktigaste orsakerna till hälsoproblemen och dödsfall kopplat till luftföroreningar.

Besiktningens mätmetod är anpassad till äldre bilar – man mäter inte mängden partiklar, utan hur tjock röken är. Den metoden betyder också att problem med partikelfilter ofta inte upptäcks alls. 

Dagens gränsvärden gör att svensk bilprovning godkänner partikelhalter som för vissa bilmodeller ligger 3- 10 gånger högre än gränsvärdena i länder som Tyskland, Frankrike, och Storbritannien enligt Fordonsbesiktningsbranschens rapport.

De flesta dieselbilar som är nyare, högst 12-15 år, är numer utrustade med moderna partikelfilter som tar bort upp till 99 procent av partiklarna.

I Belgien och Nederländerna har man infört partikelmätning, vilket enligt Tord Fronander inte är mer krångligt eller dyrare än dagens metod.

Bilarnas datorer kan också ge felkoder som besiktningen avläser, om det finns problem med avgasreningen. Men felkoder räcker inte för anmärkning. Då krävs att bilens kontrolllampor också lyser. Vilket betyder att bilar som uppenbart har eller haft något problem med avgasreningen också kan släppas igenom.

En annan stor källa till farliga partiklar är bilarnas däck och slitage av vägbanor, särskilt med vinterdäck.

Framför allt dieselbilar ger stora utsläpp av kväveoxider som kan vara farliga, dessa kontrolleras inte alls med dagens besiktning. Sådan mätning kräver att man mäter avgaser när bilen körs med riktig belastning, varför det varit svårare att hitta mätsystem för kväveoxider.