Totalt sett har andelen elever som inte får behörighet till gymnasieskolan ökat från 14,4 procent till 16,9 procent i våras. Bakom ökningen ligger till stor del gruppen ”Okänd bakgrund” som omfattar elever som nyligen kommit till Sverige och som saknar personnummer. Gruppen består av 5.400 elever varav nästan 9 av 10 är pojkar. Av dem lyckades 3,6 procent av eleverna bli behöriga till gymnasiet i våras.

Fler födda i Sverige har behörighet

Om gruppen elever med okänd bakgrund inte räknas med i statistiken, sjunker andelen obehöriga till gymnasiet från 13,6 2015 till 12,7 procent. Det är alltså fler som får börja gymnasiet – och det gäller alla grupper – från elever födda i Sverige till elever som börjat i svensk skola under grundskolans senare år.

– De som trodde att alla nyanlända skulle försämra utvecklingen i den svenska skolan är ute i ogjort väder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin på ett presskonferens i dag.

M: En utmaning

Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall (M) anser att det är glädjande att fler blir behöriga, samtidigt som det är bekymmersamt att nästan inga nyanlända barn gör det.

– Klarar inte skolan av den här utmaningen har vi mycket sämre förutsättningar att klara integrationen i Sverige. Därför finns inga begränsningar i ansträngningar som måste göras nu för att vi ska komma tillrätta med de här utmaningarna, säger hon till SVT Nyheter.

– Vi har föreslagit allt från att vi behöver har språkutvecklande lärosätt redan på lärarutbildningen men också att fler behöver kompetensutvecklas. Vi behöver ha kunskapskontroller på plats så att vi tydligt kan mäta och utvärdera våra elever så vi kan ge dem rätt stöd, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Kunskaperna kartläggs

Skolverket har ännu inte analyserat siffrorna som publiceras i dag. Men Anna Österlund, chef för Skolverkets enhet för nyanländas lärande, säger att den ökade behörigheten kan vara ett resultat av de stora ansträngningar som gjorts på skolorna av både lärare och rektorer.

– Det har varit väldigt mycket fokus på skolans resultat och det har gjorts mycket insatser. Om man till exempel tittar på de nyinvandrade så har det blivit obligatoriskt att kartlägga deras kunskaper vilket ju förhoppningsvis får en undervisning som är på rätt nivå och inte behöver börja om i sådant de redan kan, säger Anna Österlund.