– Om lagen inte går att tillämpa är det klart att vi kommer att arbeta för en annan lösning – en annan lag som gör det möjligt för dem att få uppehållstillstånd, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm i SVT:s Agenda, där hon debatterade lagen med Fredrik Malm, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.
Maria Ferm och Miljöpartiet var de som drev på för att gymnasielagen skulle bli verklighet. Med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet fick regeringen igenom lagen i riksdagen, men två migrationsdomstolar har underkänt lagen och nu på fredag väntas Migrationsöverdomstolen komma med sitt beslut.
”Fel att välja ut en grupp”
Fredrik Malm är kritisk till gymnasielagen och menar att den till att börja med aldrig skulle ha genomförts.
– Det är fel att välja ut en grupp och ge en särbehandling när dessutom samtliga har fått avslag på sina asylansökningar, säger han och fortsätter:
– Nu ser vi dessutom att domstolarna inte kan tillämpa lagen. Det leder till konsekvenser som vi såg i Agendas inslag. Människor bor i parker och på spårvagnar, de tvingas gå till Stadsmissionen för att få mat, säger Malm som menar att ett stort ansvar för situationen vilar på de partier som drivit igenom lagen.
Fredrik Malm menar att de som fått avslag på sina asylansökningar i alla instanser till slut måste vara beredda på att återvända. Samtidigt framhåller Maria Ferm att de ensamkommande skulle ha fått stanna om deras ansökningar behandlats i tid.
Hela debatten i Agenda kan du se i SVT Play.
Fakta: Gymnasielagen
Lagen trädde i kraft den 1 juli och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.
Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern.
Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har dock underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den.
Migrationsdomstolen i Göteborg bad om EU-domstolens vägledning.
En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.
Frågan prövas nu i Migrationsöverdomstolen.
Källa: TT