SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein svarade på frågor om det politiska läget. Foto: SVT

Marmorstein svarar: Tio frågor och svar om det politiska läget just nu

Publicerad

När ger talmannen upp? Och kommer det att bli extra val? SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein svarade på frågor om det politiska läget – här kan du läsa några av svaren!

1. Positionerna är fortsatt lika låsta som jag uppfattat det. Ingen är beredd att kompromissa. Är det inte sannolikt att vi hamnar i ett extraval? /J-Å

– Hej J-Å, jag skulle inte säga att det är sannolikt. Än så länge har ingen statsminister föreslagits för riksdagen och talmannen har ju fyra försök på sig innan det blir extraval. Under ett sådant hot kommer partiledarna vara måna om att hitta ett sätt att ta sig ur det låsta läget.

2. Hur länge lär det ta innan talmannen ger upp? /Fritiof

– Hej Fritiof, om fyra förslag på statsminister röstas ner i riksdagen så är han tvungen att ge upp, då blir det extraval. Men den enda tidsgränsen som finns är nästa val 2022.

3. Hur stor är risken/möjligheten till att C ensam går ihop med S ? /Jens

– Hej Jens, lyssnar man på C så säger de ju nej till det i dagsläget men det är ju det som Löfven hoppas på. Han vill ha samarbete med C och L i riksdagen eller i regering och här är ju C avgörande i kraft av sin storlek. Men hittills har ju samtalen inte lett till så mycket, C håller fast vid att alliansen ska hålla ihop och att det är hela alliansen eller åtminstone M som ska göra upp med S.

4. Jag undrar helt enkelt vad några av de mer långvariga effekterna av att inte ha någon regering är. När kan man börja tala om att det får större konsekvenser? /Gustav

– Hej Gustav, vi har en övergångsregering och det kommer dröja innan det här får allvarliga konsekvenser. Det beror ju mycket på att svensk ekonomi är i gott skick. I Nederländerna tog det 208 dagar innan en ny regering var på plats. Problemet är väl att det inte går att arbeta fram nödvändiga reformer förrän vi har en ny regering så på det sättet ställs ju mycket på vänt.

5. En fråga varför pratar inte Stefan Löven med Sverigedemokraterna 1,1 miljoner röster tycker nog det är det inte demokrati i Sverige? /Peter Karlsson

– Hej Peter, partier som inte har egen majoritet måste samarbeta med andra för att få igenom sin politik. Men det betyder ju inte att man måste samarbeta med partier man inte vill samarbeta med. Det är så vårt parlamentariska system fungerar.

6. Vad händer om även Stefan Lövfen misslyckas med att bilda regering? Går den över till Jimmie Åkesson som leder Sveriges största parti, eller återigen till Ulf Kristersson som redan misslyckats en gång? /Anonym

– Hej, eftersom Jimmie Åkesson inte skulle tolereras av riksdagen vid en statsministeromröstning är det föga troligt att talmannen låter Åkesson försöka. Vem som får uppdraget om Löfven misslyckas vet vi inte i dag. Det kan ju också sluta med att han snabbar på processen och låter en kandidat testa stödet i riksdagen utan att på förhand veta att personen kommer att släppas fram.

7. Är det reformer som pensionsöverenskommelsen som inte kan genomföras eller är den redan beslutad i riksdagen? /Eva

– Pensionsöverenskommelsen är en uppgörelse i pensionsgruppen så den lär ju bli verklighet på sikt. Det som eventuellt kan frysa inne är den sänkta skatten för pensionärer. Den kan bli fördröjd med ett år om regeringen inte får med sig övriga partier på att lägga fram den i övergångsbudgeten. Detta gäller ju om vi inte har en ny regering på plats när budgeten ska läggas fram 15 november.

8. Är det inte egentligen bara onödig utdragning av tid att fortsätta sondering för Löfven? Centerpartiet och Liberalerna har ju inte en sådan stress att de behöver kompromissa redan nu? Vad tror han ska hända? /Lilla

– Hej, som vi hörde på pressträffen så ser han de här samtalen som en möjlighet att förstå vad främst C och L vill inför framtida sakpolitiska förhandlingar. Det är väl också viktigt att signalera att han verkligen har försökt. Men det är ju inte alls omöjligt att han får lämna tillbaka sonderingsuppdraget om en vecka.

9. Kan man tänka sig att Annie Lööf börjar med en C+L+MP-regering som söker stöd ömsom till höger och ömsom till vänster och som sedan utökas åt det hållet man har samarbetat mest med? /Thorsten Schütte

– Hej Thorsten, allt är möjligt i det här läget. Du beskriver en variant av det Kristersson erbjöd KD, C, L dvs en option på att vara med i regeringen vid ett senare tillfälle. Men den regering du beskriver skulle vara svag med 67 mandat i riksdagen bakom sig men det ska inte uteslutas. Fortsätter de två stora att blockera varandra som statsministrar kan det ju bli så men det kräver ju att de blir framsläppta av S. V och SD skulle rösta nej och M eller M+KD räcker inte.

10. Vad händer med de brådskande beslut som en regering måste ta i nära framtid när övergångsregeringen inte har mandat att ta just de besluten? Jag tänker t.ex. på gränskontrollerna som dispensen från EU går ut 11 eller 12 nov? /BG

– Hej BG, regeringen har meddelat kommissionen att man har för avsikt att göra ännu en sex månaders förlängning och eftersom det finns ett stöd för det i riksdagen så är det troliga att man också fattar ett sådant beslut.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Regeringsbildningen

Mer i ämnet