• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Bollnäs och Freluga, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Foto: Arkivbild/TT

Analys: Mest misslyckade försvarsaffären i modern tid

Publicerad
Analys ·

Helikopter 14 framstår idag som den kanske mest misslyckade försvarsaffären i modern tid. Förseningar har kantat projektet och helikoptrarna är ännu inte fullt utrustade – trots att det är 17 år sedan de beställdes.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Projektet kring Helikopter 14 innehåller många smått tragikomiska inslag. När helikoptrarna nu till slut har levererats – tio år för sent – står de flesta på marken. Samtidigt är den variant som är avsedd för ubåtsjakt ännu inte fullt utrustad. Det kan dröja flera år till innan så är fallet!

Tveksamt upplägg

Om vi börjar från början kan man konstatera att upplägget redan från starten var tveksamt. För den svenska regeringen var det viktigare med en gemensam nordisk upphandling än vilken helikoptermodell som faktiskt köptes in. Försvarets materielverk FMV tyckte att konkurrenten Sikorsky var mer prisvärd, men den samnordiska upphandlingen kom fram till att den europeiska NH90 skulle köpas in.

Redan tidigt uppstod oklarheter kring upphandlingen. Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST utredde misstänkta oegentligheter kring upphandlingen, men vad som egentligen skett blev aldrig offentligt klarlagt.

Affären undertecknades 2001 och de första helikoptrarna skulle levereras 2006. Sverige hade dock specialkrav på helikoptern, främst att ståhöjden i kabinen skulle vara 24,5 centimeter högre än standarden i NH90. Därmed specialbyggdes en variant för Sverige, som inget annat land var intresserad av. Också detta bidrog starkt till förseningarna.

Tio år försenat

Först 2015 levererades den första helikoptern, alltså nästan tio år efter utsatt leveransdatum.

Men allt är inte frid och fröjd för det. När Helikopter 14 beställdes var tanken att den främst skulle användas i internationella insatser. På den tiden låg fokus för svensk säkerhetspolitik på operationer i andra delar av världen. Helikopter 14 skulle utrustas för bland annat medicinsk behandling av skadade soldater i Afghanistan.

När helikoptern väl började levereras 2015 hade de svenska politikerna tänkt om i grunden. Det säkerhetspolitiska läget var förändrat. Nu var det nationella försvaret prioriterat och förutom trupptransport skulle helikoptern framför allt användas för ubåtsjakt.

Visserligen har de helikoptrar avsedda för ubåtsjakt som levererats nu utrustats med sonar för ubåtsjakt, men trots detta saknar helikoptern flera viktiga funktioner för att vara effektiv.

Inga ubåtstorpeder

Politikerna har tidigare av besparingsskäl valt att inte beställa ubåtsjakt-torpeder till helikoptern, vilket innebär att den inte kan användas för vapeninsatser. Helikopter 14 saknar också en datalänk för att föra över måldata till bestyckade örlogsfartyg, som skulle kunna göra en vapeninsats.

Det här lär inte komma på plats förrän tidigast 2020. Till dess saknar alltså de svenska ubåtsjakthelikoptrarna den viktiga förmågan att genomföra vapeninsatser mot främmande ubåtar.

Att försöka ta reda på vad projektet sammanlagt kostat svenska skattebetalare under resans gång är ingen enkel uppgift. Ansvariga myndigheter säger sig inte känna till totalbeloppen.

Dyrt, riktigt dyrt

Men det här projektet har varit dyrt, riktigt dyrt. Uppskattningsvis närmar sig den sammanlagda kostnaden tio miljarder kronor, enligt SVT:s källor.

Den långa förseningen har också inneburit att försvaret tvingats köpa in andra helikoptrar som ersättning. Bara kostnaden för dessa Blackhawk-helikoptrar uppgick till 4,7  miljarder kronor.

Även om de levererade exemplaren av modellen Helikopter 14 är toppmoderna och på så sätt mycket val kan hävdas vara värda pengarna är det en klen tröst när de flesta ändå står på marken.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.