Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Migrationsverkets handläggare skriver till den gode mannen att han ”kan enbart beklaga att det blev fel i den delen av informationen.” Foto: TT & SVT

Migrationsverket gav fel information om ålderstester

Ensamkommande ungdomar kan ha rätt till skadestånd från Migrationsverket, eftersom myndigheten har gett fel information om de ifrågasatta åldersbedömningarna.
– De sa att de hellre skulle fria än fälla, säger Heléne Sidoli, en av dem som varit med vid informationsträffarna.

I våras började Rättsmedicinalverket mäta tusentals ensamkommande ungdomars knäleder och tänder för att se om de är över eller under 18 år. De medicinska åldersbedömningarna är frivilliga, men för tusentals ensamkommande ungdomar som inte kan bevisa sin ålder för Migrationsverket är det en chans.

Så såg i alla fall Heléne Sidoli på saken. Hon är god man till flera flyktingungdomar i Malmö och Lund.

– Jag var helt såld, detta verkar jättebra, sa jag till mina ungdomar. Så jag övertygade dem om att säga ja.

Migrationsverket har runt om i landet hållit informationsträffar för de som är kallade att delta i åldersmätningarna. I den skriftliga informationen står det kortfattat:

”Om du är över 18 år är dina visdomständer oftast färdigutvecklade och dina knäleder har vuxit klart. Om du är under 18 år utvecklas dessa kroppsdelar fortfarande.”

Informationen var felaktig

Vid två av Migrationsverkets informationsträffar i Malmö som Heléne Sidoli och hennes godman-kollega Catarina Dahlman var med på i våras, fick de informationen att om någon av de fyra läkare som är med på bedömningen tycker olika, så ska ungdomen bedömas vara under 18 år.

Men den informationen var fel. När svaren kom, visade det sig att Rättsmedicinalverket inte alls hade gett utrymme för den sortens tvivel. Om mätningen av tänderna visar en sak, och knälederna en annan, så blir ungdomen ändå bedömd att vara över 18 år.

– Det var helt fel information som vi gav samtycke till. Det är fruktansvärt gjort av ett statligt verk, säger Catarina Dahlman.

”Oerhört allvarligt”

Heléne Sidoli mejlade till en av de tjänstemän som hållit i informationen. Tjänstemannen skrev till svar att han ”kan enbart beklaga att det blev fel i den delen av informationen.”

Anna Lindblad, Migrationsverkets expert på medicinska åldersbedömningar, får läsa svaret från den tjänsteman som höll i informationen i Malmö.

– Det är oerhört allvarligt om man som myndighet går ut och lämnar felaktiga uppgifter. Om vi får mer information om det här så är det givetvis någonting som vi kan titta på, säger hon.

– När de använder så här ifrågasatta och osäkra metoder, kan de inte säga en sak innan man skriver på och en annan sak efteråt. Här måste ske en granskning om vad som har hänt och gå tillbaka till vad man blir lovad, säger Heléne Sidoli.

Kan få skadestånd

Men även om de fått felaktig information innan den medicinska åldersbedömningen, så kommer inte själva bedömningen att påverkas, skriver Migrationsverkets stabsjurist Heléne Hedebris. Däremot kan de ha rätt till skadestånd.

”Felaktig information av denna typ kan medföra skadeståndsskyldighet för Migrationsverket enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen men inte ändrade beslut enligt utlänningslagen.”

– Den här skadeståndsskyldigheten är ju reglerad i lag, och då kan man ju som enskild person alltid rikta ett skadeståndsanspråk mot en myndighet, säger Anna Lindblad på Migrationsverket.

Åldersbedömningar – en omtvistad metod

Visa

Rättsmedicinalverkets ledning menar att metoden att mäta tillväxten av knän är tillräckligt säker, men metoden är ny och ifrågasatt av en rad experter, även av läkare inom själva Rättsmedicinalverket. Det finns bland annat för små vetenskapliga studier av metoden, menar kritikerna.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer