En person står framför en stor träbyggnad med glasfönster, omgiven av grönska och brunt gräs. Byggnaden har en modern design och en klar blå himmel syns i bakgrunden. Personen bär en svart kavaj och blå blus under.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Dammar, kärnkraftverk, elförsörjning”. Hör Annica Waleij, Totalförsvarets forskningsinstitut om hur Sveriges miljö kan drabbas om det blir krig. Foto: SVT/Johan Everljung

Miljöpåverkan oundviklig vid krig – det kan Sverige lära sig av Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

Om det skulle bli krig i Sverige är det oundvikligt att även miljön påverkas. Men det finns åtgärder som kan vidtas – före, under och efter ett krig.

– Det är lätt tänka att det finns andra saker som är viktigare och mer akuta, men vi ska ju bo kvar här så det är inte helt oviktigt, säger Annica Waleij, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Där krig härjar, där pågår miljöförstörelse. För Sveriges del finns det lärdomar att dra av miljöeffekter från både historiska och nutida konflikter.

Annica Waleij, senior analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, har skrivit en rapport med förslag på åtgärder för att skydda Sveriges miljö vid händelse av krig.

Hon tycker att Sverige borde jobba mer aktivt med den här frågan.

– Det görs ju rätt mycket när det gäller skydd av kulturarv vid händelse av krig och ett liknande arbete borde göras kring miljö-, natur- och resursfrågor, säger hon.

Så kan Sverige drabbas

Om Sverige skulle drabbas av krig kan vi förvänta oss till exempel sprängda dammar, attacker på kritisk infrastruktur och sargade markområden, enligt Annica Waleij.

– Dammar, kärnkraftverk, elförsörjning och vattenverk är ju inte militära mål utan civila mål. Det vi kan se i Ukraina är att Ryssland följer inte krigets lagar och det får ju konsekvenser.

Konsekvenser som bland annat översvämningar, utsläpp av föroreningar, och inverkan på djur och natur.

Ukraina ett föredöme för Sverige

I sin rapport föreslår Anica Waleij flera åtgärder. I fredstid är det exempelvis viktigt att samla information om kritisk infrastruktur, miljödata och satellitbilder. När kriget pågår behöver man systematiskt dokumentera vad som händer, för att skapa en historik av förstörelsen.

– Här är Ukraina ett föredöme. Det görs ett väldigt omfattande kartläggningsarbete och man engagerar även lokalbor som fotograferar. Det kommer de att ha igen efter kriget. Och det krävs också om man ska kunna ställa någon till svars för krigsbrott.

Efter ett krig behövs metoder anpassade för att relativt snabbt kunna göra grova bedömningar av miljökonsekvenser och verktyg för att prioritera rätt åtgärder.

– Det här är inte något en aktör kan göra ensam, utan det krävs att många aktörer jobbar med de här frågorna. Och det måste finnas en politisk vilja för att avsätta resurser till arbetet, säger hon.

Krig och miljöförstöring

Ett exempel på medveten miljöförstörelse under krig är ”brända jordens taktik” som användes redan under antiken, och som använts av Ryssland i bland annat Bachmut i Ukraina.

Ett annat är hur Irak medvetet satte oljekällor i brand vid invasionen av Kuwait 1991, vilket ledde till att grundvattnet förorenades.

När det gäller miljöförstöring som en följd av en väpnad konflikt finns flera exempel. Ett är Natos bombningar av industrier i Kosovo 1998-1999 som ledde till att stora mängder kemikalier läckte till vattendrag och grundvatten.

Även USA:s användning av kemiska bekämpningsmedel under Vietnamkriget(1961-1975) fick långtgående följder för djur, människor och växtlighet.

Samtidigt kan krig få oväntade effekter på miljön. I den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea har djurarter fått en fristad och kunnat leva ostört i över 60 år.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.