Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Millenniebuggen målades upp som ett systemkritiskt hot som kunde ställa till stora problem. Foto: SVT

Världen skulle gå under på nyårsafton – 20 år sedan millenniebuggen

Uppdaterad
Publicerad

Flygplan som störtar, havererade kärnkraftverk och hushållsmaskiner som plötsligt dör. Det var några av farhågorna när den befarade millenniebuggen spred oro i samhället för 20 år sedan. Men vad var det som hände egentligen?

Inför nyåret 2000 handlade svenskarna – precis som vanligt – champagne, paljettklänningar och fyrverkerier.

Men vid sidan av festprodukterna marknadsfördes en annan typ av vara. Tiotusentals hushåll nåddes av reklam för fotogenlampor, vattensäckar och frystorkad vildmarksmat. Allt för att klara konsekvenserna av ett inbyggt datorproblem – millenniebuggen.

Problem med tidräkning

Millenniebuggen eller Y2K-problemet gick i korthet ut på att många av dåtidens datorer använde två tecken för att beräkna årtal i stället för fyra. När 1999 blev 2000 förstod datorerna det som en övergång från 99 till 00. Farhågan var att 00 skulle tolkas som år 1900 och att det oväntade hoppet bakåt i tiden kunde skapa oväntade datahaverier.

– Det fanns tankar om att flygdatorer skulle bli förvirrade om de plötsligt trodde att ett flygplan som befann sig i luften skulle landa innan det hade startat, förklarar Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

De inbyggda klockorna fanns i nästan alla maskiner som styrdes av en dator. Och digitala system samverkar ofta med varandra. En liten bugg i ett litet system kunde skapa kedjeeffekter med oanade konsekvenser, resonerade man.

Banker, sjukhus, kärnkraftverk och andra samhällsbärande institutioner tvingades plötsligt genomföra stora inventeringar i sina it-system. Bland privathushållen väcktes frågan om hur kylskåpet, mikrovågsugnen och bilen skulle klara övergången till det nya årtusendet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Stannar bilen vid millennieskiftet? Se arkivmaterial ur Trafikmagasinet. Foto: SVT

Höga omställningskostnader

Under slutet av 90-talet lades enorma resurser på att ”2000-säkra” landet. Bara i Sverige spenderades uppskattningsvis mellan 40 och 50 miljarder kronor på att omprogrammera och byta ut datorer.

I april 1999 publicerade Näringsdepartementet en broschyr med undertiteln ”48 frågor och svar om 2000-problemet”. Svaren i broschyren uttrycker mer lugn än larm, om än med viss reservation.

En av frågorna lyder: ”Är övergången till år 2000 verkligen ett stort problem eller bara ett påhitt av konsulter?”

Svaret: ”2000-frågan är ett reellt problem.”

Broschyren trycktes i april 1999. Foto: Erik Wikén/SVT

Katastroferna uteblev

När klockan slog över till det nya årtusendet uteblev de stora katastroferna – både i Sverige och övriga världen.

I en rapport från Riksrevisionsverket publicerad i juni 2000, uppmärksammas ett antal mindre störningar. Polismyndigheten i Örebro fick problem med ett ekonomisystem. Vid Försvarets radioanstalt förekom problem med ett inpasseringssystem. Och i Värmland slutade växlarna fungera vid tre sjukhus. Inga störningar var dock verksamhetskritiska.

Utrikespolitiska institutet konstaterar i en rapport från hösten 2001 att ”flertalet av de hotbilder som utmålades kring Y2K-buggens eventuella konsekvenser var överdrivna”. Man noterar bland annat att Sverige spenderade avsevärt mycket mer pengar på 2000-omställningen jämfört med exempelvis Ryssland, som är ett mycket större land, utan att länderna drabbades nämnvärt olika.

Samtidigt orsakade millenniebuggen enstaka problem av allvarligare karaktär. Det kanske värsta inträffade i Storbritannien där två kvinnor genomförde aborter efter att de mottagit felaktiga resultat på ett downs syndrom-test. De felaktiga svaren, som skickats till 154 gravida kvinnor, beskrevs som en direkt orsak av millenniebuggen.

Vad som hade hänt om samhället inte rustat för att möta det förmodade it-hotet får vi aldrig veta med säkerhet. Måns Jonasson vid Internetstiftelsen menar dock att den proaktiva inställningen i Sverige var till godo.

– Att nästan allting gick bra beror ju på att samhället kraftsamlade för att åtgärda de här felen innan de blev ett problem.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer