– Jag tänker att psykisk ohälsa verkligen är ett samhällsproblem. Alldeles för många har hamnat i en situation där man inte alltid får det hjälp och det stöd som man behöver, säger Lena Hallengren.
I Västernorrlands landsting får bara dryg 30 procent av dem som söker psykiatrisk vård sitt första möte inom en månad – trots att målet är att nästan alla ska få ett möte inom en månad. Hur kommer det sig?
– Det är ett ambitiöst mål och det är viktigt att vi klarar av att leva upp till det. Men faktum är att den psykiska ohälsan växer snabbare än vad det finns personal, säger Lena Hallengren.
”Inte behöva vänta”
Ett mål i Januariöverenskommelsen är att köerna för Barn- och ungdomspsykiatrin ska försvinna. Vad säger du om det?
– Det är absolut ambitionen. Man ska inte behöva vänta – i synnerhet om man söker sig till BUP, säger Lena Hallengren.
Hon menar att det finns stora ambitioner i överenskommelsen när det gäller psykisk ohälsa.
– Att se psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Vi måste angripa det både på ett sätt som förbygger och att man snabbare får hjälp.
När kommer köerna att vara borta?
– Vi har inte satt upp målet än, men vi arbetar hela tiden för att köerna ska bli kortare. Vi ska återkomma till hur vi ska hantera hela den här problematiken.
Vill jobba förebyggande
Men en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Hur ska det gå till?
– Vi ska se psykiatrin på samma sätt som hela sjukvården. Vi vill inte att människor ska behöva vänta på vård.
Är det ett realistiskt mål?
– Om vi forsätter se en ökning av den psykiska ohälsan som vi har sett de senaste åren, så kommer det bli oerhört svårt att nå målen.
Men hur ska de nås?
– Genom att jobba både förebyggande. Att införa vårdformen för lättare psykisk ohälsa, att få en mer aktiv elevhälsa och se över ungdomsmottagningarna.
Så att inte alla kommer till BUP?
– Jag förstår att man söker sig till BUP om man inte känner att det finns andra sätt att få hjälp när man mår dåligt. Därför måste vi se till att det är lättare att få kontakt och lättare att få hjälp.
Men hur ska då det här gå till, vad är planen?
– Vi har sagt att vi ska sätta upp ett mål. Vi har haft ungefär fem veckor med Januariavtalet, så vi kommer att återkomma hur vi ser på de här frågorna. Då handlar det inte bara om att fokusera på en köfri barn och ungdomspsykiatri, det handlar om att se helheten och jobba förebyggande. Det kan vara med elevhälsa, lättare vårdform, ungdomsmottagningar för att göra vad vi kan för att få till ett trendbrott. Den psykiska ohälsan har växt i Sverige och omfattande i hela befolkningen.
”Psykisk ohälsa ökar”
Vad beror det på att så många unga mår dåligt?
– Det finns säkert många individuella skäl, men man talar många gånger om stressen och pressen från olika håll. Men de lever också i ett samhälle där den psykiska ohälsan generellt ökar, det är inte bara bland ungdomar. Hälften av alla som är sjukskrivna i dag är det på grund av psykisk ohälsa.
Kan du som socialminister göra något för hälsoläget förunga?
– Det är naturligtvis förhoppningen. Att kunna bryta den här utvecklingen och att unga ska känna att de mycket snabbare kommer i kontakt med olika delar av vården, elevhälsa och ungdomsmottagningar.