Personer som dricker alkohol på krogen.

Minskat supande bakom färre misshandelsfall

Uppdaterad
Publicerad

Allt färre människor i Sverige utsätts för våldsbrott, det visar nya siffror från Brottsförebyggande rådet, och en av de förklaringar som forskarna pekar på är konsumtionen av alkohol.

Under de senaste tio åren ses en tydlig minskning i totalkonsumtionen av alkohol, och sambandet mellan hur mycket vi dricker och antalet begångna våldsbrott är något forskarna anser är mycket starkt.

– Det finns i forskning i Sverige och internationellt väldigt tydliga samband. Generellt, om vi dricker mindre eller mer alkohol så förändras våldsbrottsligheten åt samma håll, säger Mats Ramstedt som leder en grupp alkoholforskare på Karolinska institutet.

Han pekar på en tumregel som har visat sig stämma på alkoholkonsumtion i många västländer.

– Om alkoholkonsumtionen minskar med 1 liter sprit per år, så minskar brottsligheten med 10 procent.

Konsumtion av starksprit minskar

Och de senaste tio åren har totalkonsumtionen i Sverige minskat med 1 liter. I de studier som sammanväger siffror från Systembolaget och restauranger, med undersökningar om hur folk köper alkohol på internet, på resor och alla andra sätt att skaffa alkohol, så har totalkonsumtionen minskat från 10 liter ren alkohol per vuxen 2005, till 9 liter 2015.

Vissa forskare har trott att den internationella trend som finns med minskat drickande – främst i ungdomsgrupper – skulle göra att sambanden med våldsbrott skulle förändras, men forskningen säger istället att sambanden kvarstår, menar Mats Ramstedt.

Använder man alkoholforskningens tumregler på svensk brottsstatistik så borde alltså antalet misshandelsfall minska med 10 procent till följd av minskad alkoholkonsumtion. Det motsvarar 20.000 misshandelsfall om året.

– När vi ser de kraftiga minskningar som finns gällande misshandel verkar det kunna stämma. Dessutom minskar alkoholkonsumtionen just i de grupper som är mest brottsaktiva, det vill säga yngre män, säger Mats Ramstedt.

Vindrickandet ökar

Det har länge funnits en trend att vuxna människor dricker mer. EU-medlemskapet och ökat resande har gett ökat tillgång på billigare alkohol och egenimport och näthandel bidrar. Införandet av vinboxar har gjort att vindrickandet har ökat rejält. Denna ökning stod i topp 2004. Sedan dess finns tecken på att äldre, inte minst kvinnor fortsätter att dricka lite mer. Men det handlar ofta om måltidsdrickande av vin, något som knappast påverkar brottsstatistiken, enligt Mats Ramstedt.

När det gäller starksprit är trenden den motsatta. Whiskey, vodka, snaps och annan sprit – där sjunker konsumtionen med 37 procent. Och allmänt rapporterar dagens unga att ”berusningsdrickande” minskar kraftigt. I många kretsar av unga är det inte alls lika självklart att dricka, och framför allt inte att dricka sig berusad, som det var för 20 år sedan, menar Mats Ramstedt.

Läs mer: Färre unga begår brott – hänger framför skärmen

”Vissa har aggressioner”

Varför blir det då mindre våld om vi super mindre. Att folk slåss på fyllan, eller att vissa har ”dåligt ölsinne” och blir aggressiva när de blir berusade, är knappast något nytt.

– Vad forskningen pekar på är att alla inte blir aggressiva eller våldsamma bara för att de dricker. Men vissa har aggressioner i sig som kommer fram vid berusning, och sedan försämras omdömet av alkohol och spärrarna att inte bete sig illa försvinner, menar Mats Ramstedt.

Fortfarande är det bara 0,3 procent av alla fall av berusning som leder till våld, enligt forskarna.

Berusning stor faktor

Men en sak är tydlig: När man talar om att olika grupper i samhället är överrepresenterade vad gäller våldsbrott, så är berusningen en tydligare faktor. Av de som utsatts för våld uppger 57 procent att gärningsmannen var berusad. Vid våld i hemmet som oftare drabbar kvinnor är siffran något lägre. Men för män som misshandlas på allmän plats är det 73 procent som uppger att gärningsmannen var berusad. Det gäller i nästan tre fall av fyra. Och dessutom att 40 procent av offren också var berusade.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.