Exiltibetaner i Indien demonstrerar mot Kinas regering förra månaden. De har inget med det svenska åtalet att göra. Foto: TT

Misstänkt kinesisk spion i Sverige åtalas

Publicerad

En 49-årig man från Kina åtalas för misstänkt spioneri på tibetaner i bland annat Sverige. Mannen har enligt åklagaren spionerat på uppdrag av kommunistregimen i Peking.

Mannen har enligt åtalet spionerat på tibetaner i Stockholm och på andra platser i Sverige. Han misstänks ha samlat in information om personliga förhållanden såsom boende, familjeförhållanden och resor som gjorts till politiska möten och ”möten beträffande vissa för den kinesiska regimen särskilt viktiga personer”.

Syftet var att ”överlämna dessa uppgifter till företrädare för den kinesiska staten”, enligt åtalet.

Spioneriet har ägt rum åtminstone mellan juli 2015 och februari 2017, enligt åtalet.

Kontakt med regimföreträdare

Mannen har enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist haft kontakter med kinesiska regimföreträdare i Polen och Finland. Särskilt nämns en ambassadsekreterare vid Kinas beskickning i Warszawa.

Dit misstänks den åtalade ha begett sig flera gånger och fått betalt för sina uppgifter. Vid åtminstone ett tillfälle ska han ha fått motsvarande cirka 50 000 kronor. Pengarna stoppades i en medicinförpackning.

Brottet är enligt åklagaren grovt eftersom det ”varit satt i system, pågått under lång tid och kan ha orsakat eller kan komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada”. I åtalet betonas att Kina är en ”mycket resursstark totalitär stormakt”.

Reporter för protibetansk tidning

Mannen, som själv är av tibetansk härkomst, har utgett sig för att sympatisera med tibetaner och tibetansk självständighet.

49-åringen har bland annat som reporter för protibetanska ”Voice of Tibet” rapporterat om ett besök som den tibetanske andlige ledaren Dalai lama gjort i Norge.

Mannen har varit häktad. Han släpptes ur häktet för knappt nästan två veckor sedan men belades då med anmälningsplikt.

Fakta: Flyktingspionage

Visa

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer