Några falska nyheter genom åren

Publicerad

Exemplen på falska nyheter, ibland kallade tidningsankor, är många genom åren. Här kommer några av dem.

Nazihot
År 1998 publicerade Aftonbladet flera artiklar med nyheten att en nazistisk grupp hotade flera kända personer. I artiklarna fanns bilder på en maskerad person som riktade ett vapen mot personernas bostäder. Det hela visade sig senare vara en bluff.

Jack Nicholson i Landskrona
För några dagar sedan lyckades en man som imiterade Jack Nicholson lura både publik och medier att det var originalet som stod på en scen i Landskrona. Strax efter kom rättelsen.

Se bluffen här!

Castro är död
I augusti 2007 meddelade Norra Skånes tidningar att Kubas ledare Fidel Castro hade avlidit. En ”nyhet” som bekant ännu inte blivit sann.

Wanja Lundby-Wedin sade inget
I maj 2009 publicerade Expressen en bild på en kvinna som påstods vara LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Kvinnan sade att hon inte ville uttala sig om att Wanja Lundby-Wedins make fått bo gratis på ett hotell i Italien. Problemet var ”bara” att den intervjuade kvinnan inte var Wanja Lundby-Wedin. -Oförlåtligt slarv, sade Expressens chefredaktör.

Bebisar slängs ur kuvös
I samband med Iraks invasion av Kuwait 1990 spreds uppgiften om att irakiska soldater som ett led i plundringen av landet gick in på sjukhusen och slet bebisar ur kuvöser. Medierna och till och med Amnesty International trodde på påståendet som senare visade sig vara falskt.

Zlatan twittrar
I juli 2009 citerade flera medier Zlatan Ibrahimovic som på Twitter skulle ha skrivit: ”Det är dags att lära sig spanska. Jag har vunnit allt i Italien. Jag vill ha Champions League-titeln”. Det visade snart vara helt falskt.

Greenpeace firar
Den första april i år skickade Greenpeace ut ett pressmeddelande där det stod att regeringen beslutat om ökat havsskydd. Svenska Dagbladet lät sig luras. På meddelandet angavs regeringen som avsändare men det var förstås ett aprilskämt. -Jag tycker det är jättepinsamt, sade SVD:s reporter.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se

Tidningsanka

Visa

En tidningsanka är en uppseendeväckande men falsk tidningsuppgift.

Ofta publiceras ”ankan” avsiktligt för att till exempel smutskasta politiska motståndare eller påverka opinionen i viss riktinig.

”Ankor” kan även användas för att påverka försäljningsresultat i positiv riktning för det ena företaget eller negativt för konkurrenten.

En variant är att publicera rykten som man inte kontrollerat om de är riktiga.

Uttrycket sägs komma från tyskan, där det heter Zeitungsente.

Liknande tyska och även franska uttryck har den allmänna betydelsen av lögner eller svindlerier.

ne.se, Wikipedia och SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer