Foto: Scanpix

Polisen: Finns tydlig koppling till Assange

Uppdaterad
Publicerad

Dagens nätattacker har en uppenbar koppling till Wikileaksgrundaren Julian Assange och den pågående tvisten om hans utlämning. Det menar Anders Ahlqvist, IT-expert vid Rikspolisstyrelsen.

–Vi ser ett tydligt tidsmässigt samband med Julian Assange-frågan. Varje gång den blir aktualiserad i medierna får vi nya angrepp mot svenska servrar, säger Anders Ahlqvist till SVT.

Under förmiddagen utsattes flera banker – däribland storbankerna SEB och Swedbank – för nätattacker. Swedbank drabbades av en så kraftig attack att bankens hemsida stängdes ned.

Nätattacker mot hemsidor

Försvarsmakten, Tidningarnas Telegrambyrå (TT), SJ och nätmäklaren Nordnet hade också störningar på sina sajter på grund av överbelastningsattacker, så kallade ddos-attacker.

–Vi ser att det här är någon sorts kartläggning av den svenska it-säkerheten. Man angriper många olika mål och det är svårt att se det rationella i de här angreppen. Men det man gör är att man samlar en kunskap och det är en kartläggning som kan bli farlig, säger Anders Ahlqvist till SVT.

”Blir vanligare och vanligare”

När TT attackerades visade servrarnas loggar att attacken kom från mängder av kapade datorer runt om i världen som kopplats ihop i så kallade botnets, rapporterar nyhetsbyrån.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps sajt CERT-SE blev attackerad under måndagsmorgonen.

–Det blir vanligare och vanligare och det är svårt att skydda sig emot, säger Anders Hanson, chef för CERT-SE,  till TT.

Spridda mål gör attacken ovanlig

Nätforskaren Marcin de Kaminski tycker att de spridda målen gör attacken ovanlig.

–Det är svårt att se någon röd tråd. För några veckor sedan var det uppenbart att attackerna riktade sig mot myndigheter. Men de här spridda skurarna är svårtydbara, säger han till svt.se.

Hittills har han inte sett att någon grupp tagit på sig attackerna, men säger att det kan vara för tidigt att utesluta någon grupp. Vid förra attacken dröjde det nära fem timmar innan gruppen Anonymous tog på sig attacken.

–Antingen är det olika gäng, eller så kanske det inte finns någon agenda. Eller så ligger det egentliga målet här någonstans och det andra är till för att distrahera. Den här typen av attacker är inte heller alltid riktade, man gör ett brett svep för att se var sårbarheterna finns och så tar man de sårbara, säger han.

Tekniska problem hos svt.se

Också svt.se drabbades av tekniska problem på måndagseftermiddagen, men det är oklart om det berodde på en överbelastningsattack eller interna fel.

–Om det skulle visa sig vara en attack så liknar den i alla fall inte den förra som SVT utsattes för. Det här är någonting helt nytt. Men vi håller på att reda ut vad som har hänt, säger Frank Hoffsümmer, teknikchef på svt.se.

Fakta

Fakta: Nätattacker och ddos

  • En ddos-attack (Distributed Denial of Service) slår oftast mot ett datorsystem eller nätverk genom att konsumera all tillgänglig bandbredd. Ett stort antal kapade datorer, så kallade botnets, deltar i attacken och den kan därför inte avvärjas genom att stänga ute enskilda IP-adresser.
  • Datorerna kapas genom att användaren ovetande installerar ett litet program, till exempel en trojan, som gör det möjligt att fjärrstyra datorn. Ägarna är sedan inte medvetna om att datorn används vid nätattackerna.Försvaret drabbades tillsammans med flera andra myndigheter för nästan en månad sedan i den dittills mest spridda attacken mot svenska mål.Försvarsmakten polisanmälde den attacken som misstänks ha utförts av personer som sympatiserar med den våldtäktsefterlyste Wikileaksgrundaren Julian Assange. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nätattacker mot hemsidor

Mer i ämnet