– Det är tydligt från expertmyndigheterna, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, att det är så, utmaningarna kring den biologiska mångfalden är väldigt stora. Och det handlar väldigt mycket om att livsmiljöer för hotade arter försvinner, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

”Ett stort problem”

Lena Ek, ordförande för Södra Skogsägarna, Sveriges största organisation för skogsägare, och tidigare centerpartistisk miljöminister, tror att många ser skogsskötseln som den var på 60- och 70-talet. Hon anser att familjeskogsbruket i Sverige är ett bra exempel på att det går att sköta och använda naturresurser på ett hållbart sätt.

Ek tycker också att skogsbruket generellt är ganska bra på att ta sitt ansvar.

– Nästan hela det svenska skogsbruket är miljöcertifierat, och till och med dubbelt miljöcertifierat, och det tycker jag är bra därför att det förbättrar hela tiden kvaliteten i skogsbruket. Och är man det så har man 250 krav att fylla.

Men hon fick mothugg från Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen, som anser att den övergripande bilden inte är bra.

– Vi har ett stort problem, och jag skulle säga att väldigt mycket kokar ner till den rådande skogspolitiken. Vi har en skogspolitik i dag, och en lag, som kom till innan klimatdebatten, innan den stora kunskapen vi har i dag om biologisk mångfald, innan miljömålen och innan EU-inträdet.

Oense om dagens politik

Enligt Sandahl har skogspolitiken nått ”vägs ände”.

– Den rådande funkar inte. Frihet under ansvar har inte räckt hela vägen.

Lena Ek på Södra Skogsägarna anser tvärtemot att dagens skogspolitik fungerar.

– Frihet under ansvar och den nuvarande skogslagstiftningen har faktiskt levererat jättebra resultat, säger Ek.

– Och vi behöver kunna se till att de som ska sköta skogen också kan leva på detta. Det är inga rika människor, det är vanliga bönder som i generationer har skött sin skog och försökt att få den så bra som möjligt.