Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem, mer än en halv miljon människor är drabbade. Med hjälp av livsstilsförändringar, läkemedel, operation eller uroterapi kan många få hjälp, men inte alla.

En av dem är 44-åriga Beate Sommer som lider av det som kallas för idiopatisk överaktiv blåsa. Hon berättar att hela hennes liv har kretsat kring att alltid ha en toalett i närheten. Hon är ständigt kissnödig och det tar bara några minuter innan hon riskerar att kissa på sig.

Blåsan styr hennes liv

– Blåsan har verkligen styrt hela mitt liv. Jag undviker att dricka hela dagen om jag till exempel ska gå på bio på kvällen. Jag kan gå på toa flera gånger under en timme och jag måste alltid veta var toaletterna finns. Det är fruktansvärt pinsamt att kissa på sig. De gånger det händer försöker jag att ta mig hem så fort som möjligt innan någon märker det, säger Beate Sommer.

Beate Sommer har prövat flera läkemedel men de har inte gett tillräckligt bra effekt. Därför har hon valt att pröva en ny behandlingsmetod som går ut på att en läkare sprutar in nervgiftet botulinumtoxin i blåsmuskeln så att urinblåsan blir mindre aktiv.  

Botox sprutas in i blåsmuskeln

– Vi sprutar in Botox på tjugo punkter i urinblåsans muskel och det gör att den slappnar av eftersom signalerna till nerverna blir mer blockerade så att patienten inte får lika bråttom till toaletten, säger Caroline Elmér, urolog och gynekolog på Stockholms UroGyn Mottagning.

Lotta Renström Koskela är urolog på Karolinska universitetssjukhuset. Vi frågade henne om det finns någon risk att nervgiftet kan sprida sig i kroppen efter behandlingen.

– Den risken är oerhört liten. Vi injicerar ju lokalt i själva blåsmuskeln där den verkar på de nerver som finns i själva urinblåsan. Dessutom använder vi en väldigt låg dos och om några få enheter skulle sprida sig till andra delar av kroppen skulle det inte ha någon större effekt, säger Lotta Renström Koskela.

När läkemedel inte hjälper

Botox började först användas på patienter som blivit inkontinenta av neurologisk sjukdom, som till exempel multipel skleros eller av en ryggmärgsskada. 2013 godkändes metoden även för patienter med idiopatisk överaktiv blåsa som inte blir bra av läkemedel.

Bakom godkännandet finns studier som visar att bland patienter som behandlades med Botox blev tre gånger så många torra efter tolv veckor jämfört med patienter som fick ett verkningslöst medel.

Behandlingen måste upprepas två till tre gånger per år. De vanligaste biverkningarna är urinvägsinfektion och smärta när man kissar. Enstaka patienter kan också få svårt att kissa och måste klara av att tappa sig själva genom att sticka in ett rör i urinblåsan.

Förhöjd livskvalitet 

– För majoriteten fungerar behandlingen bra. Många beskriver det som att de har fått ett helt nytt liv. Det är den patientgruppen som kommer tillbaks och kramar om oss och är oerhört tacksamma. Som läkare är det fantastiskt att verkligen kunna hjälpa sina patienter och det har vi inte känns förrän vi har fått prova den här behandlingen, säger Caroline Elmér.

I dag erbjuds behandlingen på ett tjugotal kliniker runt om i landet. 

– Behandlingen är väldigt framgångsrik, ungefär en tredjedel av de patienter som behandlas blir helt torra och i princip alla övriga patienter upplever en klar förbättring, säger Lotta Renström Koskela.

Hur många svenskar kan komma i fråga för behandlingen?

– Den här behandlingen är förbehållet de som har den allra svåraste trängningsinkontinensen men det rör sig om flera tusen svenskar.

Kan leva normalt

Beate Sommer har gjort ingreppet tre gånger och behandlingen har varit mycket lyckad. 

– Jag känner mig som en ny människa. Jag är helt torr nu och vet att jag har mer tid på mig när jag blir kissnödig. Det är en enorm lättnad och frihetskänsla. Det är inte längre ångestfyllt att gå på bio eller konsert. Jag kan leva normalt och behöver inte planera hela min vardag runt toalettbesöken. Jag har fått kontroll över mitt liv, säger Beate Sommer.