Att få en felaktig diagnos kan leda till stort lidande. Drabbade familjer SVT Nyheter har pratat med vittnar om att hela familjen hamnat i ett kaos på grund av barnets felaktiga diagnos. Foto: TT

Neuropsykiatriska feldiagnoser ökar

Uppdaterad
Publicerad

Barn och unga som fått en neuropsykiatriska diagnoser som ADHD har ökat med över 300 procent de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen. Samtidigt ökar antalet feldiagnoser, larmar flera psykologer inom barn- och ungdomsspykiatrin.

– Det är allvarligt att man inte får rätt vård, säger psykologen Jenny Klefbom.

År 2009 infördes en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomsspykiatrin (Bup). Detta för att minska väntetiderna då köerna växte när fler och fler föräldrar ville att deras barn skulle utredas.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kom överens med staten om att minst 90 procent av barnen skulle få göra ett första besök inom 30 dagar. Och minst 80 procent skulle få en utredning inom 30 dagar.

Men förra året klarade bara tio av de 21 landstingen av detta, enligt Socialstyrelsen.

Risk för fel

I veckans Dokument Inifrån uppmärksammas konsekvenserna av att fler under de senaste tio åren kräver att få en neuropsykiatrisk utredning.

Det kan helt enkelt gå fel när utredningstakten ökar. Det har blivit vanligare att fler får fel diagnos eller ingen diagnos alls och därmed ingen hjälp. Det uppger flera psykologer som SVT Nyheter har varit i kontakt med.

– Kvaliteten på utredningarna varierar. Ibland är det en liten utredning, liknande något som man kanske gör i skolan. Men det krävs en fullskalig och brett upplagd neuropsykiatrisk utredning för att ställa dessa diagnoser, säger psykologen Jenny Klefbom. 

Onödigt lidande

Att få en felaktig diagnos kan leda till stort lidande. Drabbade familjer SVT Nyheter har pratat med vittnar om att hela familjen hamnat i ett kaos på grund av barnets felaktiga diagnos.

– Den allvarligaste konsekvensen är ju att man inte får rätt vård och då förvärras problemen oftast rejält. Och det är ju jätteallvarligt att stoppa i barn starka mediciner för något de inte har, säger Jenny Klefbom.

TV: Se SVT dokumentären Diagnosen i SVT Play eller i SVT1 19/10 kl. 20.00.

Neuropsykiatriska diagnoser

Antalet barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) fortsätter att öka.

I dag står ADHD för den största ökningen bland unga mellan 10 och 17 år.

Under de senaste tio åren har antalet barn som äter ADHD-medicin ökat med 307 procent bland pojkar och 552 procent bland flickor.

Och under samma period har antalet vårdbesök för autismsspektrum som Aspergers syndrom mer än femdubblats.

Forskning tyder på att NPF kan vara ärftligt och de vanligaste diagnoserna är:

  • ADHD
  • Aspergers syndrom
  • Tourettes syndrom
  • Språkstörning

Personer med NPF har ofta svårt med:

  • Reglering av uppmärksamhet
  • Impulskontroll och aktivitetsnivå
  • Samspelet med andra människor
  • Inlärning och minne
  • Att uttrycka sig i tal och skrift
  • Motoriken

Källa: Socialstyrelsen och Riksförbundet Attention

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.