Polisen Stewe Alm är analytiker och talesperson i narkotikafrågor på NOA. Han vill se en nationell mobilisering mot narkotika. Foto: Foto: Salim Alsabbagh

NOA vill ha en nationell mobilisering mot narkotika

Publicerad

Kokain blir billigare och renare – samtidigt gör polis och tull fler kokainbeslag. Poliser och kriminologer menar att den växande kokainmarknaden direkt kan kopplas till gängskjutningar i Sverige.

– Det är bekymmersamt, säger Stewe Alm, analytiker vid polisens nationella operativa avdelning (NOA), som efterlyser en nationell mobilisering mot narkotika.

Bara i Europa omsätter handeln med kokain omkring 60 miljarder kronor årligen, enligt Europols beräkningar. Samtidigt finns inga tecken på att kokainet ser ut att minska – tvärtom fortsätter Colombia, Peru och Bolivia med sina omfattande kokaodlingar.

Tullverket stoppade under förra året närmare ett halvt ton kokain avsett att smugglas till Sverige. Bara två av drogpartierna bestod av 298 respektive 98 kilo på gatan värt omkring 356 miljoner kronor. Den större mängden hade flugits från Colombia, men upptäckts i Spanien. När lasten skulle fraktas till Sverige bytte svensk tull ut narkotikan och kunde spåra transporten till ett företag i skånska Glumslöv. Två män har dömts till nio års fängelse.

kokainvågen

Kokainet dödar i gängkonflikter

Den lukrativa kokainbranschen har lett till fler döda i gängkonflikter, säger bland annat Sven Granath, kriminolog vid polisen i Stockholm.

– Det finns koppling mellan kokainhandel och dödskjutningar. En del av dödsskjutningarna är motiverade av bråk kring kokainförsäljning och bråk kring vem som äger vissa partier. Det kan vara partier som försvunnit, säger han.

Hur ser ni att kokainet har så stort inslag i den kriminella miljön?

– Det är en viktig inkomstkälla helt enkelt för de nätverk som försörjer sig på brott och som står för en del av det stora vapenvåldet.

Kräver nationell mobilisering mot knarket

Polisen riktar insatser mot grupperingar som ägnar sig åt vålds- och narkotikabrott, men har också internationellt samarbete för att bekämpa större ligor.

– Vi gör vad vi kan, säger Stewe Alm och framhåller att enbart polisens insatser inte räcker.

Fler samhällsaktörer behöver agera mot narkotikahandeln i stort, och kokain i synnerhet, som även han anser är en förklaring till dödsskjutningarna. 

– Från polisens sida skulle vi gärna se någon sorts nationell mobilisering mot det här.

Fakta: Kokainet i Sverige

Det finns flera indikatorer som tyder på att kokainanvändningen i samhället har ökat. Både Tullverket och polisen gör fler beslag av kokain idag än för fem-tio år sedan. Antalet kokainärenden vid ringa narkotikabrott ökar och Rättsmedicinalverket upptäcker fler fynd av kokain vid sina rättsmedicinska obduktioner.

  • Polisens kokainbeslag har ökat. Före 2012 gjordes under tusen beslag varje år. Sedan dess har de ökat stadigt och 2018 gjordes över 3 700 beslag.
  • Även Tullverkets beslag av kokain ökar. Från att ha legat på under hundra beslag per år har beslagen de senaste tre åren legat mellan 250 och 350 beslag varje år. 2018 beslagtog tullen 485 kilo kokain, främst genom två större beslag på 298 respektive 98 kilo.
  • När polisen misstänker någon för eget bruk av narkotika, tas urin-och blodprover som skickas till Rättsmedicinalverket. Antalet positiva kokainärenden har ökat från 1 600 till över 6 000 mellan 2011 och 2018. Kokainets andel av samtliga positiva ärenden för ringa narkotikabrott har ökat från drygt 5 procent 2011 till drygt 21 procent 2018.
  • Dödsfall till följd av kokain ensamt eller som bidragande orsak ökar kraftigt, om än från en låg nivå. 2018 var antalet kokainrelaterade dödsfall 20, efter att fram till 2016  ha legat på något enstaka dödsfall per år.
  • Även i samband med rättsmedicinska obduktioner görs fler fynd av kokain. 2011 upptäcktes 11 fall (0,22 procent av alla rättsmedicinska obduktioner). 2018 hade siffran stigit till 104 fall (1,8 procent).

Källor: Tullverket, Nationellt forensiskt center och Rättsmedicinalverket.

Fakta granskningen:

#kokaingranskning är ett samarbete mellan flera redaktioner runt om i Sverige där kokainets ökning och effekter på svenska samhället i stort och enskilda individer skildras på olika sätt.

Projektet görs tillsammans med medieinstitutet Fojo. Det är också en del Gräv 2019, seminariet för grävande journalistik, som arrangeras i Kalmar den 5–6 april. Initiativet kommer från arrangörerna av Gräv 2019.

Följande redaktioner har ingått:

  • SVT Nyheter
  • Gotlands Allehanda
  • Västerbottens-Kuriren
  • SVT Nyheter Öst
  • SVT Nyheter Halland
  • Barometern
  • Oskarshamns-Tidningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

kokainvågen

Mer i ämnet