En knäpp på näsan och en prestigeförlust för Stockholms universitet. Så beskrivs beslutet att man inte får utbilda grundskolelärare till hösten.
-I dag är de flesta lite nedstämda och förskräckta. Det är viktigt för oss att betona att det här är ett bakslag men också någonting vi ska lära oss av, säger Anders Gustavsson, vicerektor på Stockholms universitet.
Till hösten görs lärarutbildningarna om efter hård kritik. Och i dag kom beskedet från Högskoleverket att inte mindre än åtta universitet och högskolor har anledning att vara besviken. Både Stockholm och alla högskolor och universitet i Norrland förlorar grundlärarutbildningarna.
-De tre Norrlandsuniversiteten har alla fått avslag, och det är ju de som i huvudsak försörjer Norrland med lärare. Det är djupt problematiskt, säger Björn Åstrand, rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
-Det här är naturligtvis ett stort bakslag både för universitetet och för regionen. Och det är lite grann en överraskning, måste jag säga, säger Johan Sterte, rektor på Luleå tekniska universitet.
En konsekvens är att det inte blir några lärarutbildningar på grundskolenivå i hela Norrland. Är det rimligt?
-Nej det är säkert inte rimligt. Men Högskoleverkets uppdrag är att kvalitetssäkra högre utbildning i Sverige. Vi tittar strikt på huruvida man uppnår kraven, och det gör man inte här, säger universitetskansler Lars Haikola som fattat beslutet om att vägra examensrätt.
Motiven till att högskolorna inte får utbilda grundskollärare är förstås varierande man handlar både om kvalitet, till exempel om lärarnas kompetens och vilken slags forskning som bedrivs, och om att själva ansökan inte håller måttet.
Totalt handlar det om 1.100 utbildningsplatser som fryser inne till hösten. Men Högskoleverkets chef öppnar för att nya ansökningar kan behandlas snabbare än normalt.
-Vi ska tillsammans med regeringen och lärosätena undersöka möjligheterna att göra en ny prövning för de lärosäten där det finns möjlighet att göra en ny ansökan på kortare tid, säger Lars Haikola.
Ann Wollner
ann.wollner@svt.se
Fakta: Risk för lärarbrist
86,5 procent av lärarna i grundskolan är behöriga. När det gäller fritids är siffran knappt 60 procent och i förskolan är drygt 50 procent av personalen behörig.
Inom lärarkåren väntas stora pensionsavgångar de närmaste åren. Nio procent av personalen på landets förskolor och fritids är över 60 år och så många som 14 procent av låg och mellanstadielärarna är över 60 år.
Det totala behovet av personal inom förskola, fritids och skola ökar med 20.000 inom de närmaste åren ? från cirka 260.000 år 2007 till cirka 280.000 år 2022.
Källa: Skolverket