Kanske är det vinjetten till ett barnprogram eller den där låten som gick på repeat i högstadiet som är din madeleinekaka. Ju längre pandemin har pågått, desto viktigare har nostalgin blivit, säger psykologen och universitetslektorn Per Johnson.

– Det viktigaste med nostalgi är att ge oss hopp, ge oss en historisk kontinuitet och minska rädslan i nuet, säger han.

”Behovet av att få skratta ökar”

På Viaplay har man sett ett ökat tryck på nostalgi-tittandet under pandemiåret. Hela 23 procent fler såg på amerikanska The Office förra året jämfört med 2019.

– Jag tror det beror på att man får tid för reflektion. När man sitter hemma så mycket har många en tendens att blicka bakåt och bli nostalgiska, säger Susanne Nylén som är presschef på Viaplay.

– Man kanske saknar ett socialt sammanhang nu för tiden, då ökar behovet att få skratta, fortsätter hon.

Även långfilmstittandet har ökat under pandemiåret. Ett exempel på det är James Bond.

– Vi har sett att folk sätter sig och tittar på Bond-maraton från film ett och ser hela filmserien, säger Susanne Nylén.

”Flykt från traumat som pågår”

Pandemin har också påverkat folks musikslyssnande.

– Musik kan användas på ett slags eskapistiskt sätt. Som en flykt från traumat som pågår, säger Niels Christian Hansen som är assisterande professor vid Aarhus Institute of Advanced Studies i danska Århus.

Han är en av de 370 forskare från 221 lärosäten och institutioner världen som forskar på musikens roll under coronapandemin. Under året har vårt musiklyssnande präglats av glad musik och musik från barndomen, säger Niels Christian Hansen. Resultatet av studien presenteras senare i år.

– När något dramatiskt händer så försöker man söka tillbaka och tänka ”vad är min identitet och varifrån kommer jag?”.