Få brukar rösta, men de som gör det avgör vilka som styr över landets församlingar, stift och kyrkomötet de kommande fyra åren.
SD har tiofaldigat sin budget jämfört med kyrkovalet 2013 i hopp om större makt inom kyrkan.
– En målsättning är att åtminstone fördubbla oss. Det skulle betyda på nationell nivå att vi får tolv procent och det är väl vad vi kan vänta oss i takt med att vår medlemskår ökat. Det innebär att vi får representation i kyrkostyrelsen och ordinarie platser i kyrkomötets utskott, sade Aron Emilsson, ansvarig för SD:s kyrkopolitik, nyligen till TT.
Fler förtidsröster
Satsningen kan ha gett resultat. Enligt valnämndernas uppskattningar har många fler förtidsröstat i år jämfört med kyrkovalet för fyra år sedan, rapporterar Ekot.
– Jag tycker att nomineringsgrupperna har varit bättre på att informera vad de vill, mediebevakningen har varit mycket större, och Svenska kyrkan har också jobbat med en kommunikationsplan som har hållit ihop både lokalt och på nationell nivå, säger Anki Bondesson, projektledare för kyrkovalet, till SR.
Passiva grupper
Frågan är om det ger önskat resultat för SD. Det kan bli så att människor som vanligtvis inte röstar i kyrkovalet gör det nu i protest mot partiet, tror Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola.
– Det kanske mobiliserar passiva grupper, säger hon.
Runt 5,2 miljoner människor är röstberättigade i kyrkovalet, alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får delta. I valet 2013 röstade endast 700.000, vilket motsvarar ett valdeltagande på 13 procent.
LÄS MER: Få koll på kyrkovalet – de här frågorna vill partierna driva
LÄS MER: Kritik mot kyrkovalet ”Handlar inte om kyrkans frågor”