Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nu förbjuds terrorresor

Den första april börjar lagen om förbud mot terrorresor att gälla. Den som reser utomlands i syfte att begå eller förbereda terrorbrott kan nu dömas till fängelse.

Även den som deltar i eller ger terrorutbildning ska kunna dömas till fängelse i upp till två år. Justitieminister Morgan Johansson (S) hoppas att lagen kommer att ha en avskräckande effekt.

– Hade vi haft den här lagen på plats tidigare hade vi nog kunnat förebygga och förhindra en del av de brotten som begåtts, säger han till SVT.

Nya tvångsmöjligheter

Den nya lagstiftningen gör det möjligt för polisen att ta till hemliga tvångsmöjligheter som övervakning och avlyssning om en förundersökning om brott har inletts.

– Har man bevakat en person tidigare och har sådan information att man inlett en förundersökning kan man också belägga personen med utreseförbud, säger Morgan Johansson. Det kan handla om att det finns vittnesuppgifter eller annan underrättelseinformation.

Det finns farhågor om det här angiveriet, att en släkting kanske inte vill anmäla en familjemedlem eller vän?

– Många av de som befinner sig i närheten vill ju ofta att samhället ingriper och att man gör det i tid.

Man kanske vill att samhället ingriper men inte sätter dem i fängelse?

– Någon form av straff måste man ju ha och man ska komma ihåg att det här är allvarlig kriminalitet – både de brotten de begår på plats men de kan också utgöra en allvarlig säkerhetsrisk när de kommer tillbaka till Sverige, på grund av de kontakter de knutit.

Förbjudet ge gåvor

Den nya lagstiftningen breddar förbudet mot att finansiera organisationer som begår terrorbrott. Av den anledningen har Advokatsamfundet kritiserat lagen för att den riskerar att kriminalisera vardagliga handlingar, som att ge gåvor eller att resa.

Morgan Johansson menar at det finns utrymme i lagstiftningen för att kunna bortse från sådant som kanske är mindre allvarliga gåvor.

– När det gäller att ge medel till olika organisationer så kan det i dag användas systematiskt då man har en organisation som både ägnar sig åt humanitär verksamhet och terrorism, och då kan man inte alltid skilja pengaflödena åt. Vi måste vara beredda att strypa flödet då.

Fler skärpningar

Trots att den nya lagen träder i kraft den första april så vill både regeringen och oppositionen skärpa den redan nu. Den 1 juni kommer en utredning som väntas föreslå ett förbud mot att ansluta sig till en terrororganisation utan att det behöver bevisas att det är i syfte att begå ett terrorbrott.

Den 15 april skärps också passlagstiftningen. Då blir det omöjligt att få ut mer än tre pass under en femårsperiod.

Har Sverige varit aningslöst tidigare?

– Vi möter en annan verklighet nu än vi gjorde för kanske 10-15 år sen där terrorism är mycket mer närvarande än den var tidigare och då måste vi bygga ut de rättsliga och förebyggande instrument och se till at ungdomar inte dras in i den här typen av verksamhet, säger Morgan Johansson.

Lagändringen i korthet

Visa

• Att ta emot utbildning avseende bland annat terroristbrott ska kunna ge fängelse i högst två år. Om brottet anses grovt fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

• Att resa eller påbörja en resa till ett annat land än det land där man är medborgare, om avsikten är att begå, förbereda eller att ge eller ta emot utbildning avseende bland annat terroristbrott. Straffet är fängelse upp till två år.

• Att finansiera en sådan så kallad terrorismresa ska kunna ge fängelse i upp till två år.

• Att finansiera en person eller en sammanslutning av personer som begår terroristbrott ska – oavsett syftet till finansieringen – kunna ge fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer