Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Shahab Ahmadian om hur man kan gå tillväga för att vända utvecklingen i klippet. Foto: SVT & Christine Olsson/TT

Ny europeisk studie: Unga män känner sig mest hotade av jämställdhet

Uppdaterad
Publicerad

Yngre män har svårare att acceptera ökade rättigheter för kvinnor än äldre män. Det visar en ny studie från Göteborg universitet som har sammanställt svar från 27 länder i Europa. Forskarna är förvånade – men inte organisationen Män för jämställdhets ordförande Shahab Ahmadian eller föreläsaren och journalisten Atilla Yoldaş.  

– Jag är inte förvånad. Vi har inte lyckats inkludera män i jämställdhetsprojektet, säger Shahab Ahmadian.

“Vilka uppfattar kvinnors rättigheter som ett hot mot män och pojkar?” Det är frågan som Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har ställt sig tillsammans med två kollegor i deras nya studie om modern sexism bland unga män i Europa.   

Svaret? Unga män i åldersgruppen 18 – 29. De känner sig framförallt mer hotade än äldre män, något som förvånat forskarna. 

– Tidigare forskning talar för att den äldre generationen är mer konservativ i det här avseendet, eftersom de vuxit upp i en annan kontext med andra värderingar, säger Gefjon Off till TT.  

Ahmadian: “Vi har misslyckats att inkludera män i samtalet” 

Hos svenska jämställdhetsorganisation MÄN förvånar dock inte resultatet alls. De har arbetat med våldsförebyggande arbete och sexualupplysning sedan år 1993. Ett av deras initiativ för att främja samtal om manlighet är deras “stödchatt”. Den vänder sig framförallt till unga män, och här har trenden varit tydlig – yngre män uttrycker en oro för att förlora mer än vad man vinner när kvinnor får utökade rättigheter.  

Shahab Ahmadian tror att en av anledningarna till att det ser ut som det gör kan vara att yngre män känner mindre trygghet än de äldre och att många inte upplever sig vara en del av samtalet. 

– Att de känner sig exkluderade i samtalet är egentligen vårt fel. Vi har inte lyckats inkludera dem i samtalet att man inte bara blir av med någonting, man får också något tillbaka, säger han.

Han lyfter även att det är viktigt att titta på vilken miljö männen är aktiva i.  

– Här kan vi stöta på problem, priset för att lyfta frågan är olika. Vissa män får beröm medan andra killar riskerar att bli utanför den egna gruppen.

Yoldaş: Ser en förskjutning mot det konservativa 

Atilla Yoldaş reser runt i hela landet för att träffa unga män och pojkar som kämpar med att förhålla sig till machokulturen. Han lyfter hur sociala medier och populärkultur gör det eftersträvansvärt att upprätthålla stereotypa mansroller i dag.  

– Jag ser definitivt en förskjutning mot det mer konservativa. Det ser vi till och med på Europanivå när det kommer till politik, säger han. 

– Vi har fått tillbaka en del traditionella uttryck där det tyvärr ofta trillar in destruktiva förväntningar på män som handlar om hur man ser på kvinnor. 

Nio av tio unga känner en press att vara på ett visst sätt på grund av sin könsidentitet enligt MUCF. Yoldas lyfter att det här påverkar alla i samhället och samspelet mellan män och kvinnor. 

– Generellt sett känner jag mig hoppfull för medvetenheten är högre, men det finns en pågående back-lash och den är svår att ducka. 

Det här bygger studien på

Studien gjordes av Gefjon Off, Amy Alexander och Nicholas Charron vid Göteborgs universitet.

Studien baseras på en enkätundersökning med 32 469 män och kvinnor i 27 EU-länder. Deltagarna fick uppge i vilken utsträckning de instämde i påståendet att ”främjande av kvinnors och flickors rättigheter går för långt eftersom det hotar mäns och pojkars möjligheter”.

Analyserna i studien bygger på data från QoG-institutets European Quality of Government Index (EQI). Indexet baseras på en stor medborgarundersökning där respondenter i 206 europeiska regioner tillfrågats om uppfattningar och erfarenheter av korruption i den offentliga sektorn, tillsammans med i vilken utsträckning de anser att olika offentliga tjänster är opartiska och av god kvalitet. Databasen uppdaterades år 2021 och omfattar 27 EU-länder.

Källa: Göteborgs universitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.