Vid en studie på Karolinska institutet i Solna har en grupp patienter som kan tänkas utveckla demenssymptom jämförts med en grupp friska individer, uppger SVT:s Rapport.

Genetiska tester via enkla blodprov har kompletterats med undersökning med MR-kamera. Framför allt har struk- turella förändringar i hippocampus, hjärnans minnescentrum, studerats.

I dag får tusentals patienter som drabbats av Alzheimers sjukdom dyra bromsmediciner. I många fall hjälper det inte då symptomen upptäcks för sent. Den bilden kan ändras radikalt som resultat av KI:s studie.

Kameran visar tydligt på skillnaderna. Hos friska personer är de röda områdena aktiverade och lyser klart. Hos personer med en hotande demens är områdena kraftigt nedtonade. Det är varningssignaler. Om två eller kanske fyra år kan den nedbrytande sjukdomen börja få genomslag med allt större minnesproblem.

”Bromsa förloppet”

Johanna Lind, medicine doktor, som genomfört den unika studien menar att om bromsmedicinerna sätts in tidigt och personen får mental träning så kan vårdbehovet skjutas upp.

-Då kommer det här att kunna användas förhoppningsvis på ett sådant sätt att man på ett tidigare stadium kan sätta in medicinerna som inte botar sjukdomen men kan bromsa förloppet så att personer förhoppningsvis kan få några extra år innan han eller hon måste hamna på en institution, säger Lind till Rapport.

Magnetresonanstekniken är dyrbar men på väg att spridas också till mindre sjukhus. Demenssjukdomarna kostar i dag samhället 30 miljarder kronor – en MR-undersökning kanske 40.000 kronor.

-Kan man försena insjuknandet 2-3 dagar så har det betalt en hel undersökning. Det här betyder med andra ord att det är småpengar i förhållande till de stora pengarna demenssjukdomarna kostar, konstaterar Martin Ingvar, professor i neurofysiologi.

Ur Rapport 1930