I Folkhälsomyndighetens senaste rapport framkommer att den psykiska ohälsan har ökat bland de lägsta inkomstgrupperna. Bland de högre inkomstgrupperna visar siffrorna tvärtom, där har den psykiska ohälsan sjunkit.

Rent konkret visar rapporten alltså att den inkomstrelaterade ojämlikheten har ökat under perioden 1994–2011. Under dessa år har befolkningen med en lägre inkomst stått för 30 procent av alla självmord och för självrapportering av ångest, ängslan, oro samt hälften av alla psykiatriska diagnoser.

Ekonomin spelar in

Den inkomstrelaterade ojämlikheten återspeglas också i barns psykiska mående. Rapporten visar att barn som anser sig leva i en familj med god ekonomi även anser sig ha en bättre psykisk hälsa. Detta skiljer sig från barn som upplever att de bor i en familj med dålig ekonomi, bland dessa har fler psykisk ohälsa.

Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten, tycker att det är anmärkningsvärt att den psykiska hälsan bland barn speglar sig i familjernas ekonomiska situation.

– Vi har ju gjort den här sammanställningen eftersom det tidigare saknats en samlad bild av sociala skillnader i psykisk hälsa i Sverige, och vad de kan tänkas bero på. Det är anmärkningsvärt att den psykiska hälsan redan bland små barn skiljer sig åt beroende på föräldrarnas socioekonomiska situation. Det är viktigt att uppmärksamma detta, säger hon.