Rapporten baseras på europeiska fall som resulterat i fällande domar under perioden 2010-2021, och visar att Ryssland ligger bakom majoriteten av all hemlig underrättelseverksamhet i Europa.

Det handlar om infiltrationsspionage där målet är att komma över hemlig eller känslig information. Flest aktiva spioner finns i norra Europa och i Baltikum. Sverige anses därför ha ett utsatt geografiskt läge.

– Ett område av uppenbart intresse är svensk vapenindustri, för den ligger långt fram teknologiskt. Ett annat är svensk utrikespolitik, i synnerhet nu när vi närmar oss Nato, säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.

Sårbara individer

Den typiske spionen är enligt studien en man med bakgrund inom militären. Men det förekommer även fall där forskare, konsulter eller tjänstemän rekryteras. 

– Överlag så handlar det om exploatering av sårbara individer. Spionerna får ofta låg ersättning men tar enorma risker. Det är också vanligt att man är besviken hur ens vanliga karriär har utvecklat sig. Det finns sällan en ideologisk övertygelse hos individerna, något som varit viktigt tidigare i historien, säger han.

Krig föder spioner konstaterar FOI i rapporten och efter Rysslands invasion av Ukraina kan man nu räkna med en ökad spionverksamhet.

– På längre sikt verkar vi vara på väg in i en period av ökade spänningar – ett nytt kallt krig om man förenklar. Jag tror att hotet kommer att öka på både kort och lång sikt, säger han.