Inrikes

Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säpo. Foto: Janerik Henriksson / TT & Henrik Montgomery / TT

Säpo: Flera hundra potentiella spioner i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Redan för tio år sedan fanns hundratals underrättelseofficerare i Sverige, med kapacitet att driva uppemot tusen agenter. Sedan dess har hotet från främmande makt skärpts.

– På totalen har de här aktiviteterna mot Sverige ökat, säger Daniel Stenling på Säkerhetspolisen.

På kort tid har flera fall av misstänkt spioneri uppmärksammats. Bland annat utreds två bröder, varav den ene är en tidigare toppchef inom en statlig myndighet som även jobbat på Säpo och Must, för grovt spioneri mot Sverige under tio års tid.

Det är i dag en rad stater som bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige – och enligt Säpo har de en betydande kapacitet för inhämtning.

Totalt har mer än 15 länder underrättelseofficerare på plats i landet, och i en statlig utredning från 2012 uppgav Säpo hur många personer det rörde sig om – från cirka hundra till flera hundra underrättelseofficerare, som var och en kan hantera mellan en och fyra agenter.

Det ger en summa på mellan ett drygt hundratal till upp över tusen agenter/potentiella spioner.

Falska diplomater

Sedan siffrorna presenterades har gruppen växt, enligt Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

– De har ökat på den totala arenan. Det ligger helt i linje med det vi sagt – att vi ser mer aktiviteter från andra länder mot Sverige, säger han.

Det handlar dels om underrättelseofficerare stationerade på ambassader under täckmantel. Säpo har tidigare sagt att var tredje rysk diplomat egentligen arbetar åt någon av Rysslands underrättelsetjänster.

Och dels handlar det om underrättelseofficerare som reser in för enstaka uppdrag för att sedan återvända till hemlandet. Denna grupp bedöms som avsevärt större.

– De reser in under andra täckmantlar. De rör sig i företagsvärlden där man ska tro att de tillhör företag eller andra delar inom den privata sektorn, säger Daniel Stenling.

Mer aggressiv aktivitet

De misstänkta spionfall som nu blivit kända visar tydligt att aktiviteterna mot Sverige sker både mer aggressivt och med större risktagande, enligt Wilhelm Agrell, seniorprofessor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, menar att ännu fler spionrättegångar är att vänta framöver.

Fakta: Underrättelseofficer, agent eller spion?

Underrättelseofficer: Den person som för ett främmande lands räkning har till uppgift att skaffa information – själv eller med hjälp av någon annan. Personen kan vara anställd i sitt hemlands underrättelse- eller säkerhetstjänst, men har i mottagarlandet ofta en diplomatisk tjänst, en så kallad ”täckbefattning”.

Agent: Den person som underrättelseofficeren lyckas etablera samarbete med. Agenten har ofta ingen direkt koppling till den utländska underrättelsetjänsten, utan får sitt uppdrag från underrättelseofficeren.

Underrättelseofficerens roll är att ge uppdrag åt och att leda/driva agenten, medan agentens roll är att skaffa upplysningar.

Spion, i juridisk mening, är den som exempelvis skaffar eller lämnar över hemlig information med syftet att gå främmande makt tillhanda.

Det förekommer även så kallade vilande agenter som inte träder i aktiv tjänst som spion på flera månader eller ibland till och med år.

Källa: ”Spioneri och annan underrättelseverksamhet”

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.