Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi måste ha personer som ger nyanserade perspektiv”, säger Magnus Rantorp om hur man ska förhindra att något liknande som LVU-kampanjen inträffar igen. Hör mer i klippet. Foto: TT/Midhat Poturovic, SVT

Terrorexpert om LVU-kampanjen: Ökade hotbilden mot Sverige

Publicerad

Utländska aktörer utnyttjade sårbarheter i det svenska samhället när den så kallade LVU-kampanjen exploderade i fjol. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Försvarshögskolan.

Rapportförfattarna menar att det inte går att skilja på betydelsen av LVU-kampanjens nationella och internationella delar, och att svenska myndigheter måste vara bättre rustade inför liknande händelser i framtiden.

– Det ökade hotbilden mot Sverige, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert och en av rapportförfattarna.

Socialtjänsten omhändertar barn på felaktiga grunder, och riktar särskilt in sig på barn med muslimsk bakgrund. Det var grundbudskapet i de kampanjer som riktades mot svenska myndigheter i sociala medier och demonstrationer 2022.

SVT:s granskning av kampanjen visade bland annat att flera av de fall som lyftes i kampanjen beskrevs på ett felaktigt sätt, och att man framhöll en avliden svensk opinionsbildare, som redan 2010 tvingats lämna Centerpartiet efter avslöjanden om antisemitiska konspirationsteorier, som en expert.

Samtidigt fick uppgifterna mycket stor spridning genom bland annat inflytelserika Youtube-konton. Försvarshögskolans forskare har i sin kartläggning bland annat tagit del av hundratals Facebook-poster för att kunna kartlägga kampanjens olika faser.

– Det är tydligt att grunden för frågans spridning lades i Sverige redan sommaren 2021, säger Linda Ahlerup, analytiker vid Försvarshögskolan, som gjort rapporten tillsammans med docenten och forskningsledaren Magnus Ranstorp.

Största påverkanskampanjen

LVU-kampanjen fick så småningom en sådan internationell spridning att den beskrivits som den största påverkanskampanj som någonsin träffat Sverige. Den har kunnat kopplas till såväl förespråkare för radikal islamism och ett släktbaserat nätverk i Göteborg.

Enligt författarna klingade kampanjen av i och med Rysslands invasion av Ukraina, men fick också en nytändning under 2022, och sannolikheten är hög att liknande kampanjer återkommer.

Rapportförfattarna betonar att svenska muslimska organisationer tog avstånd från kampanjerna, men menar att det inte var tillräckligt. Svenska myndigheter framöver måste stärka sina insatser mot desinformationskampanjer.

– Här krävs koordinerade insatser på en helt annan nivå än vad som sker i dag, säger Linda Ahelrup.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.