Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tidigare studier har visat på ett samband mellan luktbortfall och depression. Foto: SVT

Ny studie ska lösa gåtan om tappat luktsinne

Uppdaterad
Publicerad

Forskare befarar att över hälften av de som haft covid senare drabbas antingen av en längre tids lukt- och smakbortfall eller förändringar. Nu ska Karolinska institutet i en unik studie med hjälp av hjärnavbilder söka svar på gåtan om hur viruset påverkar luktsinnet.

20 personer ingår i studien, varav tio testat positivt för covid-19. Med hjälp av hjärnavbilder från före och efter infektionen hoppas man få veta mer om hur coronaviruset påverkar lukt-och smakförändringarna.

Hur många som drabbats i Sverige vet man inte eftersom diagnoserna inte ställs inom slutenvården. 

– Vi tror att ungefär 50-70 procent av de som haft covid-19 får någon form av luktproblem. Med uppskattningen att en halv miljon svenskar har bekräftad covid-19, kommer en betydande andel få bestående problem, säger Johan Lundström, luktforskare och lektor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Det är vanligare att yngre kvinnor drabbas av luktproblem som en följd av covid-19. 

Begränsad kunskap och lite forskning i dag

Kunskapen om fenomenet är begränsad, då det bedrivs relativt lite forskning om luktsinnet.

Vanligt är att patienter först drabbas av anosmi, avsaknad av lukt. Därefter drabbas många av parosmi, förändring av luktsinnet. Annars välbehagliga lukter luktar istället kemiskt, ruttet, bensin eller till och med avföring. 

– Covid-19 förstör stödcellerna på luktsinnets luktreceptorer. Via luktnerver tror vi att viruset sätter sig på den delen av lukthjärnan som heter luktbulben. 

Påverkar matvanor och vikt

Rubbad smak- och lukt påverkar oss negativt i vardagen. Ett förvrängt lukt- och smaksinne kan styra våra matvanor i fel riktning

-- Initialt kan man tappa mycket i vikt men över tid försöker man kompensera med andra sensationer när vi tappar lukten. Man äter mer socker och mer fet mat, säger Johan Lundström.

Ökad risk för depression

Bestående anosmi och parosmi kan också öka risken för depression, enligt Johan Lundström. 

– Exakt vad det beror på vet vi inte. Men en teori är att det är samma delar av hjärnan som processar lukt som man ser påverkas av depression.

Viktigt med tidig luktträning

Prognosen för det stora antal som drabbats av parosmi och anosmi kan verka dyster. Men det finns en metod, luktträning, som kan hjälpa hjärnan att öva upp luktsinnet.

Liksom andra skador på hjärnan är det viktigt att komma igång med den träningen så fort som möjligt. 

– Man kan se hjärnan som en muskel. Tränar man muskeln blir muskeln större. Däremot kan man i dagsläget inte förvänta sig mycket om man söker vård för nedsatt eller förvrängd luktförmåga, menar Johan Lundström. 

Om studien:

Visa

Studien görs vid Karolinska institutet. Forskarna hyr in sig i lokaler på SUBIK, Stockholms universitet, för att ha tillgång till magnetkamerateknik. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, den så kallade luktbulben i hjärnan förändras efter covid-19-infektion. 

Den ursprungliga studien startade för ett år sedan för att ta reda på mer om hur hjärnan behandlar lukter. Totalt ingick 80 personer.

Studien har nu utökats för att forskarna vill jämföra hjärnavbilder på individnivå, samt mellan grupper, innan och efter covid-19. Totalt ingår 20 försökspersoner i studien. Samtliga hade ett normalfungerande lukt- och smaksinne för ett år sedan. Tio försökspersoner har därefter varit sjuka i covid-19. 

Resultaten väntas publiceras inom ett halvår.

Anosmi: Tillfälligt förlorad lukt- och smak.

Parosmi: Sinnet förvrängs och lukter luktar fel eller annorlunda. 

Hyposmi: Nedsatt luktförmåga.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet