En låg avgift på en bostadsrätt är attraktivt för köpare. Många gånger innebär det att föreningens ekonomi är sund och att den blir lättare att sälja på sikt. Men en låg avgift kan också innebära en risk för ett framtida bakslag.

Nabo som förvaltar cirka 2 600 bostadsrättsföreningar har tagit fram data för drygt 400 föreningar under perioden 2016–2020. Avgifterna ökade i dessa föreningar i snitt med 1,5 procent. Inflationen var under samma period 6,16 procent, enligt Nabos undersökning.

– Vi anser att avgiftsökningen borde ligga i paritet, eller i alla fall ganska nära inflationen för att undvika överraskningar, säger Jonas Gustavsson. 

Svårt med insyn

Bostadsrättsägarnas Riksförbund anser att det är svårt att bedöma om föreningar har för låga avgifter.

– Det varierar så väldigt. En del har väldigt välskött ekonomi och andra har det sämre, säger Staffan Teste, ordförande i Bostadsägarnas Riksförbund till SVT Nyheter.

– Vi kan inte ta del av någon statistik för hur ekonomin ser ut eller hur mycket i avgift en förening har. Det finns inte offentliga register för det i Sverige.

Svårt för konsumenten

Totalt finns cirka 28 000 aktiva bostadsrättsföreningar i Sverige. Men det finns alltså inget offentligt register där man kan ta del av uppgifter kring en förenings ekonomiska skulder, hur mycket som finns sparat i reparationsfonder eller på vilken nivå som avgifterna är.

Därför är det svårt att bedöma för en konsument hur ekonomin egentligen ser ut i en bostadsrättsförening. Det är beroende på hur mycket styrelsen i föreningen publicerar i årsredovisningen.

– Det är så många variabler som räntor på lån, reparationsfonder, avgift och så vidare. Vi har i många år påpekat för politiker och myndigheter att vi skulle vilja se ett bostadsregister för bostadsrätter för att göra det enklare för konsumenten. Men utredningen skjuts upp gång på gång säger Staffan Teste.