Om det kommer en ny förfrågan om export till Turkiet landar det troligen på regeringens bord, menar Siprianalytikern Pieter Wezeman. Foto: Turkiets presidentkansli/AP samt Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Ny vapenexport till Turkiet blir en regeringsfråga

Uppdaterad
Publicerad

Turkiet kräver att Sverige ska lyfta sitt embargo mot export av vapen till turkarna, men det finns inget embargo. 

– Jag ser det som en del av förhandlingsspelet, att Turkiet använder det som en “bargaining chip”, säger Pieter Wezeman, senior analytiker vid Sipri.

I normala fall är det ISP, inspektionen för strategiska produkter, som fattar beslut om krigsmateriel får exporteras eller ej. Men efter det att Krigsmateriellagen skärptes för fyra år sedan kan myndigheten på eget initiativ överlämna ärenden till regeringen för prövning, om dessa har principiell betydelse eller är av särskild vikt. Kommer en ny förfrågan om export till Turkiet landar begäran med stor sannolikhet på regeringens bord. 

När Turkiet invaderade norra Syrien i oktober 2019 för att slå ut kurdiska styrkor fick det omedelbara konsekvenser för alla EU-länder som exporterade vapen till Turkiet. Vid ett möte kom EU:s utrikesministrar överens om att begränsa försäljningen till Turkiet. 

– Vi vill inte stödja detta krig och vill inte göra vapen tillgängliga, sa den dåvarande tyske utrikesministern Heiko Maas. 

Sverige och ett par andra länder försökte få stöd för ett embargo, men motståndarna ansåg att det var en för kraftig åtgärd då Turkiet hade hamnat i skamvrån tillsammans med Venezuela och Ryssland, två länder som betraktar EU som fientligt och som är under vapenembargo.

Begränsad vapenförsäljning

Svensk försäljning till Turkiet var begränsad även före invasionen. 2018 låg exporten på knappt 300 miljoner kronor och till skillnad från tidigare år var det ingen export av krigsmateriel för strid, utan materiel som elektronisk utrustning, programvara och pansar- och skyddsutrustning. Efter 2019 har det inte exporterats svenska vapen till Turkiet.

Trots EU-ländernas fördömanden av Turkiets militära operationer mot kurderna i norra Syrien fortsätter europeiska leveranser av krigsmateriel  om än i begränsad omfattning och som till stor del handlar om följdleveranser av tidigare ingångna avtal.

I juli 2021 levererades den första av sex ubåtar till den turkiska marinen som Turkiet tillverkar på licens i samarbete med ett tyskt konsortium, i november samma år avslöjades att ett annat tyskt företag levererat viktiga delar till den turkiska tillverkaren av Bayraktar TB2-drönaren. Under samma period tog Turkiet emot radarsystem till stridsflygplan från Frankrike och transportflygplan av modell A400M från Spanien.

EU splittrat

Sverige och Tyskland tillhör de länder som är mycket restriktiva när det gäller export, men andra EU-länder fortsätter diskussioner med Turkiet om nya leveranser, berättar Pieter Wezeman, senior analytiker vid Sipri:

– Samtidigt är Turkiets efterfrågan på avancerade vapensystem inte lika stor som tidigare, numera kan de tillverka sådana system själva och behöver bara köpa en del komponenter eller delar från utlandet.  

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tre frågor om det påstådda svenska vapenembargot mot Turkiet Foto: SVT/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet