Linda Åkerström, som jobbat med frågan kring vapenexport i tio år, beskriver vapenexport som ett politiskt sprängstoff och den högsta formen av politiskt godkännande från en annan stat.
Även om Sverige inte har ett faktiskt embargo har det varit stopp sedan 2019.
– Det är inte samma sak, men effekterna blir desamma. Men det svenska stoppet kan man häva när som helst. Nästa gång ett svenskt vapenföretag skickar in en ansökan för att exportera till Turkiet kan ISP fatta ett helt annat beslut.
Om stoppet hävs, hur tror du att det skulle gå till?
– Tillsynsmyndigheten ISP lyssnar väldigt noga på hur regeringen uttrycker sig. Varje gång regeringen uttrycker att Turkiet har en viktig säkerhetspolitisk roll för Sverige eller att man delar samma strävan i vissa frågor. Då väger det in i ISP:s bedömning. Det som uttrycks just nu från regeringen är väldigt viktigt och kommer avgöra hur ISP förhåller sig.
Intresse för export
Turkiet har historiskt inte importerat någon större mängd vapen från Sverige. Men Linda Åkerström tror att det finns ett intresse från svensk vapenindustri att exportera vapen till Turkiet.
– Det finns informella kontakter mellan ISP och företagen och de kan få ett informellt hum. Om vi skickar in nu, kommer vi få ja nu eller inte? Och då skickar de inte in om de får signaler om att det inte spelar någon roll.
Hon tror också att ledande politiker väger sina ord extra noggrant just nu.
– Det är viktigt att lyssna noga på vad regeringen väljer att säga i den här frågan. När regeringsföreträdare uttalar sig om Turkiet vet de att ISP lyssnar. Vill man som regeringen att ISP ska säga ja till vapenexporten till Turkiet igen kan man påverka det genom att betona en säkerhetspolitisk gemenskap. Att Turkiet är viktigt för Sverige och hålla inne med sin kritik.