Angelica Lindén Hirschberg är professor i Gynekologi. Hon menar att många kvinnor är rädda för östrogenbehandling i onödan. Foto: Salim Alsabbagh

Nya riktlinjer för klimakteriebehandling

Publicerad

Cirka en miljon svenska kvinnor är i klimakteriet, men trots det är det bara en bråkdel som behandlas med östrogen. Därför kommer nu nya riktlinjer för behandling av klimakteriebesvär.

I klimakteriet producerar kroppen allt mindre östrogen, och en tredjedel av alla kvinnor har problem med svettningar, sömnrubbningar och ångest. Men ändå är det alltså väldigt få som får hjälp, något som man hoppas ändra på med de nya riktlinjerna för behandling.

– Som det är idag så är det säkert många kvinnor som lider i onödan. Om vi kan nyansera fördelar och eventuella risker med behandlingen så kan den här behandlingen komma fler kvinnor till nytta, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor gynekologi.

Hon berättar att det finns flera myter om östrogenbehandlingar, bland annat att östrogen ger bröstcancer.

– Det kan vi inte säga idag, säger Angelica Lindén Hirschberg.

I början av 2000-talet sjönk östrogenanvändningen kraftigt sedan en studie kopplat samman östrogen med bröstcancer. Men studien har följts upp, och sambandet gäller inte längre.

Påverkar många

En av de som vill lyfta ämnet är Åsa Melin, som driver en podcast om klimakteriet. Hon berättar att många kvinnor hör av sig till henne och berättar hur klimakteriet påverkar deras liv negativt.

– Jag tycker att det är väldigt sorgligt att kvinnor inte har möjlighet att få tillgång till uppdaterad och kunnig vård oavsett var i landet man bor, säger hon.

Åsa Melin tror att många inte vet att det kan vara en gynekolog man ska gå till om man sover dåligt eller känner sig oerhört låg.

– Då är det ju nära till hands att gå till doktorn i största allmänhet, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer