Nyckellösa lås ingen garanti mot bilstölder

Uppdaterad
Publicerad

Bilstölderna i landet har minskat med två tredjedelar sedan tillverkarna började förse alla nya bilar med elektronisk startspärr. Men även startspärren går att forcera ibland utan särskilt komplicerad utrustning.

Ett forskarlag på Zürichs tekniska högskola har forcerat tio nyckellösa bilar, där fordonet öppnas, startspärren bryts och motorn startar med hjälp av ett elektroniskt kodkort, det system som betraktas som allra säkrast och som allt fler biltillverkare går över till.

Hackade till sig koder

Enligt nättidningen Technology Review har gruppen lyckats hacka till sig koderna till samtliga tio testade bilmodeller och köra i väg med de nyckelfria fordonen.

Det skedde med hjälp av en antenn, placerad några tiotal meter från bilen, och datakomponenter för mellan 700 och 1.000 kronor. Resultatet ska presenteras på ett säkerhetssymposium i San Diego, Kalifornien, i början av februari.

-Att organiserade ligor stjäl exklusiva bilar med hjälp av avancerad elektronisk utrustning är inget nytt. Det sker i vågor. Det är dock första gången jag hör talas om att de hackar sig in i nyckellösa bilar. Men det är inget som förvånar, säger Terje Eklund, tekniker hos Motormännens riksförbund.

TT

Fakta: Krav på startspärr sedan 1998

* Sedan EU:s krav på att alla nya bilar ska vara försedda med elektronisk startspärr trädde i kraft 1998 har antalet bilstölder i Sverige minskat dramatiskt: från 66.367 stulna fordon 2007 till 21.292 2010.

* En personbils startspärr ska bryta tre funktioner: strömmen till startmotorn och till tändlåset samt bränsleinsprutningen. Andra skyddsåtgärder är rattlås, billarm och förbättrade lås.

* Även om antalet bilstölder har minskat blir bilstölderna dyrare för försäkringsbolagen. Med hjälp av avancerad elektronisk utrustning stjäl organiserade ligor dyra lyxbilar och för dem ur landet.

Källor: Försäkringsbolaget If och Brottsförebyggande rådet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.